Så kom det där SMS'et som Johanna gått o väntat på. "Ditt paket har anlänt". Idag hämtade vi ut hennes Zipperall på Ica Kvantum dit Posten så hyggligt levererat den. Denna hemska designidé som på något vis inte alls är ny. Hade ett gäng sparkdräkter till varje unge...de där med knappar i hela grenen då det skulle vara smidigt att byta blöjan. Det är nya tider nu. Nu går dragkedjan ända upp till huvan och varför kan man ju undra? När Johanna glad i hågen hoppade i den gick mina tankar till både Teletubbies och Ku klux klan vilket i sig låter som en riktigt otäck kombination.

Den ser för djävl.... ut helt enkelt. Dessutom kostar den pengar, den är inte billig! Zipperallen är iofs något mindre dyr än den s.k One Piece vilket man får vara lite tacksam för att hon inte valde. Men ett barnbidrag rök...bara för att ha att mysa i. Förvisso säkert skön, väldigt skön... Jag hörde mannen i huset säga: "Det värsta är att det dröjer en månad sen har du en likadan". Han syftade på mig.... Näpp, aldrig i livet. Jag är tillräckligt soffig i mina svarta mjukisbrallor och svarta fleecejacka då vardagen börjar (i samma sekund jag kliver innanför dörren efter jobbet).

Men allt klär ju en skönhet.... Detta plagg förändrar helt plötsligt ett uttryck, ett bevingat ord. INGEN, absolut INGEN kan vara fin i en Zipperall/One Piece. Möjligen, möjligen en bebis och då heter det sparkdräkt!

Snart kommer våra goda vänner Sus o P-A + familj. Djungelkyckling och pärontårta står på menyn! Nice och trevligt! Längesen vi träffades och det är alltid lika kul o trevligt!!

Trevlig lördagskväll på er därute!!!

  Va glad man blir med en Zipperall!!!   Dragkedjan går ända upp...funktion? Nån som har ett tips mer än att man slipper se sin omgivning??

Igår gick vi igenom vinterkartongerna. De där stora wellpappslådorna som man med glädje bär ut nån gång i slutet av april när vårsolen börjar värma på riktigt. Det var hög tid att ta in dem nu. Bär dem inte med lika stor glädje från förrådet in i huset (Ulf hämtade dem iofs). Har kollat vad som sparats. Passade något? Det är inte troligt att barnen alltid godtar det som passar storleksmässigt (om ni förstår vad jag menar). Som xtraplagg går det dock bra. Ärva av sina syskon går med tiden fett bort. Stella tycker fortfarande det är kul att få sånt som Elin haft men det förändras med åren. Som förälder får man då ibland sätta ner foten och peka med hela handen.

Samtidigt håller vi som bäst på att kontrollera att samtliga badkläder så de är intakta. Skönt att inga nyinköp behöver göras vilket dessutom är lite svårt när det inte är säsong. Det är mindre än en månad tills vi ska åka till Egypten och som bekant går dagarna och veckorna fort… Ny fräsch solskyddskräm har jag inhandlat och en stor Aftersun. Även om man inte bränner sig kyler den krämen gott på kvällarna. Vi har investerat i två stora resväskor och barnen håller på att göra upp vilka som ska dela väska. Vår bil sväljer nämligen inte 6 stora väskor. Om Johanna fick bestämma skulle vi säkert kunna skeppa över en container med bara krämer, shampoo etc….

Bara nu de där stollarna som bråkar i Egypten kan hålla sig i skinnet… Tydligen var det ett nytt upplopp i Kairo med dödlig utgång för några dagar sedan. Sånt gillar vi inte….alls! Nu ska vi ju inte just till Kairo utan ska hålla oss till Hurghada.  

Ha en go fredagskväll!

• 2 kokta ägg, Kefir + Valioyoghurt päronsmak. Magen är glad!!
• Frölunda leder mot HV71 (Ulf o David är glada)
• 3 st Wordfeud igång. En av mina motspelare fick just 93 poäng. Kul för honom, mindre kul för mig.
• Johanna sitter lycklig med sin nya mobil. Det FINNS verkligen inga problem för henne - just nu kan väl tilläggas.
• Ulf cyklade till jobbet för en stund sedan. Jag sa "Godnatt". När han kommer hem i morgon kl. 06.30 säger han "Godnatt".
• Vinterkartongerna är genomgångna. Vad som ytterligare behövs finns noterat i hjärnkontoret (för säkerthets skull nedskrivet på en lapp).
• Elin och David "försöker" somna på ovanvåningen till ljudet av Spotify, TV och mobilpling. Försöket verkar inte gå så bra.
• Torsdagkväll - lite helgkänning...
• En kväll i Målen. Lite vardag. Lite carpe diem. Me like!!!

Godnatt!! 

Vi öppnade dörren till framtiden ikväll.. Vi har tillsammans med Johanna varit på Brinell och fått information om olika studieinriktningar och de program man kan välja. När vi med en mängd andra föräldrar o blivande Brinellare gick in från parkeringen kände jag att det ÄR inte så längesen man gick här...det känns inte så förtvivlat långt bort. Nästa höst är det dax för min dotter så.....jo, det ÄR många år sen jag gick där... 

Johanna hade valt två programinformationer. Startade med Samhällsvetenskaps-programmet och förutom att rummet var knökafullt med folk gavs oxå väldigt mycket info om vad man kan välja för inriktning, att det är högskoleförberedande. Det som etsade sig fast hårdast var "här går man om man är studiemotiverad"... Jag tycker det lät otroligt intressant (jag själv ÄLSKADE samhällskunskap) men det är ju inte JAG som ska plugga även om jag känner mig lite sugen......

Vi traskade till nästa information, begav oss till E-huset där Estetiska programmet finns. Å när man klev in där....kändes det lite som att Johanna liksom "kom hem". Här väljder du bland inriktiningarna bild & form, estestik & media, musik eller dans. Man kunde visst blanda ihop dem lite oxå. Att gå runt där bland alla underbara elevalster, tavlor med akvarell, olja, teckningar, konstverk med glas, drejade skålar etc. etc. Ja, att det lyste i Johannas ögon är ingen överdrivt.

Det bästa av allt är att du även efter detta program kan läsa vidare på högskola. Som en av lärarna sa, förövrigt en fantastiskt duktig konstnär här i Nässjö: "Detta program stänger inga dörrar utan öppnar många många fler". Å med de orden kände jag att detta blir så rätt för vår Johanna! Jag själv blev så inspirerad när jag gick där bland färger och penslar så jag vill ju GÅ där själv... Lite svårt att lösa! Jag får göra min fritid färgglad med penseln i stället!!!!

God natt!!!

Fritidsaktiviter för barn och ungdomar – jag kan fundera ihjäl mig över vad som är lagom. För mycket och för lite…. I vissa familjer kan det funka att varje barn ha flera olika sporter och intressen. I vissa familjer funkar det inte alls. David har sin fotboll när gräset är grönt och sin bandy när isen är spolad. Det känns lagom även om det kommer att bli ett bry att få ihop det med vissa eftermiddagsskjutsningar även i år.

Elin har sin dans på Kulturskolan. Transporten dit fixar hon själv med cykel – för det mesta. Stella började spela fotboll i våras. Det var kul några ggr men sen var blommorna och leken utanför plan roligare.. Nu har hon varit på showdans på Vuxenskolan och det riktigt lyste i ögonen när hon kom hem därifrån. Det kanske är hennes grej.

Johanna har testat det mesta. Att rida var den aktivitet hon höll på med längst… Friidrotten varade knappt en säsong trots att vi verkligen ville att hon skulle fortsätta – hon hade talang (höjdhopp) men nada intresse. Alla är olika – hon trivs med att pyssla och fixa på rummet, spela SIMS, chatta med sina vänner och någon läxa då och då gör hon också ; )

Det finns killar som dubblerar bandy och ishockey. Nu är det inte aktuellt att David gör det men det skulle definitivt INTE funka i vår familj. Jo, man kan ju tälta uppe på Skogsvallen. Vi bor ändå nära men…ja…camping skulle underlätta. Grejen är att David är intresserad av att börja på gymnastik. Det är ju bra för killar att hålla på med gympa – smidighet, balans etc. Speciellt för en målvakt vilket är hans roll på planen. Ulf o David var o kollade igår…och David tyckte NATURLIGTVIS det såg jättekul ut. Orkar vi med det också? Orkar han med det. Det ska göras läxor och skjutsningen måste fixas. Jag vill inte sluta i en blöt fläck på golvet.

Mina föräldrar sa nej till att skjutsa när jag var liten. Eller de sa nog aldrig nej – jag frågade aldrig - det var inte aktuellt att börja med någon aktivitet förutom sjunga i kör (kyrkan var granne med mitt föräldrahem). Däremot drömde jag om jazzdans, gymnastik etc. Lärde mig mycket själv på gräsmattan. Lärde mig t.ex hjula själv, både jag och mina kompisar. Elin gick på gympa i flera år och blev aldrig lärda att hjula ordentligt (om jag nu ska vara riktigt kritisk o gnällig).

Nej, min mamma slutade inte heller som en blöt fläck utan hade (läs HAR) tid för mig så fort jag behövde (behöver) prata. Undra hur mina barn upplever mig?

Kram

Det är en annan luft nu. Som om snön är på väg… Det är inget jag längtar till. Med tanke på de två vintrar som varit är det dags att förebereda sig… Nya vantar är införskaffade till nästan samtliga i familjen och kartongerna med vinterkläder i förrådet ska ta fram. Möjligen passar något i storlek av ärvekläderna och kanske kanske kanske faller de också den tilltänkte innehavaren i smaken. Oktober månad och de ska användas ända till april. Samtidigt som ”Carpe Diem” är en god tanke vill jag bara att vintern ska – pang – försvinna. Samtidigt som jag är tacksam för att bo i Sverige fattar jag inte hur jag kunde bli född här…årstiderna tjusning för visso men jag VILL INTE ha det kallt.

Nu i budgettider funderas och diskuteras det mycket – blir det lika kallt som förra året? Svårt att veta – vi är ju inga spåmänniskor. I början på 90-talet minns jag gröna vintrar, faktiskt ett par år i rad (kanske förskönar jag det nu)… Vissa ogillar denna typ av vintern men jag välkomnar en eventuell sådan. Fick jag bestämma helt skulle det såklart vara ett tunt litet snötäcke runt advent, jul… Sen är det bra. Smält bort bara! Sportlovet får gärna vara vitt med massor av härlig kramsnö – för barnens skull. Sedan bort – puts väck! Men som alltid…….just detta bestämmer jag inte över. Kontrollmänniskan som bor i mig får vackert gilla läget och snart skrapar jag bilrutor för glatta livet MED nyinköpta sköna vantar.

Julen ja, det har redan börjat – plastgranen är framplockad på ICA…jag såg julpapper på Rusta i går. Varje år är det likadant – jag förfasar mig över att det ska skyltas så tidigt. När man väl kommer till skott med att inhandla nåt kan det vara slut på hyllorna. Jag känner verkligen inte för att handla en pinal som har med tomtar o göra. Inte än…. Skulle jag bestämma själv skulle jag inte köpa nåt. Å DET bestämmer jag faktiskt alldeles själv…. Tursamt!

Ha en fin kväll!!!

Det är nästan lite kusligt...att min iPhone "dör" strax efter att grundaren till hela iWorld och Mac avlider...vilket i sig är fruktansvärt sorgligt. I alldeles för tidig ålder samt lämnar efter sig fru och barn. Ibland hjälper inga pengar i världen för att göra någon frisk även om det kanske underlättar en liten liten smula till de nära som lever kvar.

Å mitt problem osar såklart iland även om jag blir frustrerad när telefonen bara lägger av. Batteriet var bara "halvt" o sen alldeles svart. Ingen laddning hjälper, varken från eluttaget eller datorn. Inte ett ljud... Jag hittade tack-o-lov min f.d Nokia i en låda och kunde konstatera att SIM-kortet var det inget fel på. Jag har alltså kontakt med omvärlden men får leva utan mina kära appar, Facebook, Wordfeud, Spotify etc. etc.

Ett samtal till Telenor resulterade i en trevlig liten reklammation och jag ska skicka in telefonen för teknisk undersökning. Kan ju tillägga att jag köpte min kära iPhone 3 den 11 januari. Inte ett år har gått så jag hoppas att garantitiden på 1 år gäller "felet". Tålamod, tålamod...

Igår var vi och grattade barnens kusin Kristin i Norra Sandsjö. En stor dam nu - 14 år. Glömde tyvärr kameran så inga bilder togs inte heller med tanke på ovan av min mobil... Supertrevlig afton med jättgod mat som alltid. Vi kollade semesterbilder från fam. Wetterholms Egyptenresa och det är ju inte utan att man längtar. Idag om en månad åker vi... Sååååå gott!!

Ha en fin söndagseftermiddag!!

Hon vet och jag vet

Men inga ord sägs

Jag ser det i hennes ögon

Hon ser det i mina

Hennes varma kropp som

aldrig slutar krama mig

John Blund har knappt

lämnat rummet…

Så ler hon sitt leende

Det där underbara utan tänder

- Hej då mamma,

ses nästa vecka, på fredag!

Vad hon inte ser

Och jag inte vill visa

Är tårarna som

liksom aldrig tar slut

Sigrid