17 tänkta km blev 22 varav 18 sprungna.... Ja, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Skulle slå till med en långrunda idag och tänkte springa Torsa Stenar - Bäckaby - förbi Bodatippen och hem. Sprang denna runda en gång i våras - lång och fin, ca 17 km. När jag så idag kom till Torsa stenar tog jag ett kort på detta mäktiga bygge. Är alltid så fascinerad över gamla stenar, lagda i mönster som betyder väldigt mycket - för de som en gång la (slet) dit dem. Där någonstans blev det uppenbarligen fel, jättefel. Jag sprang rakt fram och tog inte åt höger där det klart och tydligt står Bäckaby. Såg/tänkte helt enkelt inte på skylten. Den lyste med ilskna bokstäver på vägen tillbaka.....

Jag sprang vidare och var nöjd och glad - ork i kroppen, pigg i benen och magen krånglade inte!! Började inte ana oråd förrän jag helt plötsligt kom ut på en asfalterad väg och jag såg skylten "Holma 2 km". Det kändes absolut inte rätt och tog då upp min iPhone för att kolla var jag var. Helt åt fanders fel.... Jag kalkylerade rätt snabbt att det skulle bli längre hem om jag tog åt det hållet där vägen mot Nässjö ligger än om jag valde samma väg tillbaka. Samma väg tillbaka betydde alltså 11 km TILL. Hade inget att välja på direkt så jag vände. En kille i tonåren kom på cykel i samma veva och han undrade var Nässjö låg... Ja, du sa jag, jag är oxå vilse. Han fick se min GPS och han tyckte det var långt från Bodafors till Nässjö.... Jag hoppades jag inte lurade upp honom till Holma utan han valde vägen ut mot Nässjö.

Jag orkade 18 km, sen sa mina ben stopp. Även min telefon la av och batteriet var tomt. Fick gå de sista 4 km hem utan musik men i härlig sol. Sista biten fick jag sällskap av min kompis Marie - tack för samtalet! Nej, där vid 18 km går nog min löpargräns (har ju funderat på marathon flyktigt någon gång)... Å andra sidan är det inte så hemskt längesen som 14 km var en utopi. Man ska aldrig säga aldrig!!!

Tack även till mor och far som bjöd på frukost och elva-kaffe i morse. Tur att jag laddade så bra med energi så jag orkade springa så långt!!! Kul när man utmanar sig själv - i detta fallet lite ofrivilligt....

Torsa stenar