Torsdag. 9 februari. Vinter. Kallt. Kände mig som en mumie på lunchen när jag valde promenad runt Träslända. Många lager kläder på kroppen så till och med rörligheten blev lite sämre. Det gick fortare än vanligt idag, just för att hålla värmen. Man läser minus 5 på mobilen men ?känns? som minus 11. Kan tycka att det känns åtminstone minus 20, i varje fall i början. När jag är i slutet av turen känns det som nollan. Positivt! Så resultatet av ovan är alltså att promenera sig igenom vintern. Synd bara att jobbet inte tillåter det. Tänk när man blir pensionär ? då kan man gå hela dagarna om man tycker det är kallt.

Krassliga barn hemma. David hemma två dagar och har inte kunnat träna bandy. Henry knaprar halstabletter och är blank i ögonen. Stella hade nationellt prov i svenska så henne var det inte lönt att hålla hemma. Det kunde hon bara inte missa. Idag var hon dock i skolan och jag mötte henne på min tur vid Norråsaskolan då hon var på väg till hemkunskap med sina klasskompisar. En varm kram fick jag av henne och fick information att de idag skulle göra pizzamacka. Låter gott. Hon längtar nog mer efter mannagrynsgröten till kvällen vilket jag har lovat hela veckan. Inte den nyttigaste gröten direkt men ack så god då och då. I gröten har jag en gammal träslev som har hängt med sedan jag flyttade hemifrån. Gjord av min äldste morbror Gustav som nyligen fyllde 101 år. Gör om det om ni kan? Både träsleven o åldern...

Soffhäng och TV. Vardagsliv. Det finns inget som slår det. Värme från mannen bredvid o barnen och filten.

Ha en fin kväll

Gustav Rydén - skapare av sleven!