Fredag!!! Eller torsdag. Sista arbetsdagen gjord o vill man vara ledig får man se till att vara färdig. Därför blev det en lång arbetsdag.

Dagen började med läkarbesök på kirurgen i Eksjö med Henry. Hans knöl på halsen blev remitterad dit o en underbar o kunnig läkare tittade på honom idag. "En tuff tjej" som han sa när de var tvungna att punktera två ggr då första försöket inte gav tillräckligt med vävnadsprov. Det ska skickas för analys och jag orkar inte ens tänka tanken att svaret inte skulle vara någonting annat än godartat. Läkaren ville helst inte operera när Henry är så ung om man inte måste. Förstorad sköldkörtel går i släkten - både mamma o alla hennes systrar har haft samma (förövrigt har mamma haft samma läkare). Jag vågade knappt titta på Henry när de stack med nålen i halsen. Jag själv gjorde det ett flertal ggr när jag var i samma ålder - hade ngn konstig knöl vid mitt öra som fyllde på sig med jämna mellanrum. Helvetiskt ont gjorde det.

Körde tillbaka till jobbet o kände en sån sagolikt härlig stund med Henry. Jag o han - "en tuff tjej". Ja verkligen o världens starkaste människa. Har klarat en resa som inte att går att beskriva. Han fick A på ett arbete (referat) i engelska häromdan. Med tanke på att inte en enda hel dag genomfördes i nian o bara få engelska lektioner i ettan på gymnasiet - ja, vad säger man... Hur ska jag få honom att inse att skolan är ett måste.... Varje individ är unik o vi och skolans värld måste tränga längre in i den gåtan. Det är min starka övertygelse.

En hektisk arbetsdag fram till utvecklingssamtal med ovan underbara person på Träcentrum kl 17.00 Å allt var bra! Förutom matten men den får väl ta ett tag då, tänker jag. Tillbaka till jobbet o avsluta det som avslutas kan. Sedan hem till min älskade man o äta ost o mer ost med ett glas Prosecco. Istället för glögg. Julen är nära o jag omfamnar känslan av ledighet, jul och allt som hör till.

God kväll!!

Henry o jag ska rösta i kyrkovalet

Ett av Henrys alster

Henry o Stella

Två dagar kvar att jobba detta år. 2017. Vart tog året vägen? De sista dagarna sitter man där och river sig förvånat i huvet - vad hände? Ett år äldre och ytterligare ett år till av upplevelser och erfarenheter. Klokare...? Njae jag vet inte. Förundras ständigt hur lite insikt man har om sig själv (ibland). Hur man kan känna helt plötsligt när man är oförberedd på något som inträffar. Hur känslorna inombords kan knyta ihop sig till små knutar och tårarna brinner innanför ögonlocken. Har jobbat o jobbar mycket med det där - ibland och bitvis går det bra och bättre men när man jobbar hårt och känner sig pressad blir man skör. Eller skörare.

Tror att jag aldrig någonsin har längtat efter julledighet som nu. Har säkert skrivit det ett flertal ggr och det kanske stämmer - om man (vi) jobbar på hela tiden, gör det bra och med koll - då får man ännu mer arbetsuppgifter. En utmanade ekvation om man bara har tid och folk.

Idag har vi haft julfika och julavslutning. Glögg, pepparkakor o tårta på eftermiddagen på Café Vipan ersatte julmat på kvällen på Café Vipan. Inte mig emot alls, att Tekniska föregår med gott exempel och håller nere kostnaderna ett år då kommunens kassa är skral. De medarbetare/chefer som slutat under året var inbjudna och det var en trevlig stund!

Onsdag i morgon! Dagen är späckad fram till kl 17.00 - då ska jag öva i kyrkan inför julafton! Det ser jag med stor glädje fram emot!

En underbart skön långpromenad runt Lövhult fick inleda tredje advent. Stilla och lugnt väder - då gör det inte så mycket att det är några minusgrader. Vackert så det gör ont när man går i naturen. Det är så fint när träden är vita av snö men det känns lite som att det gör ont. Grenarna böjer sig över vägen och det måste vara tungt för de stackars grenarna. Vi hamnade efter ett par timmar i city och gick en sväng på Nässjö julmarknad. Vi köpte oliver, ost och mer ost samt en god rökt lax från Havsjö. Vi som inte skulle handla alls. En gofika på Thimons blev det, innan vi äntligen nådde vårt hem igen.

Jag har övat flera timmar idag. Bara en vecka kvar till julafton och när man sitter med gitarren och har roligt får man rösten uppsjungen på köpet. Därefter blev det middag på den köpta laxen och det var gudomligt gott.

Igår hade vi en mysig eftermiddag i Landsbro och åt gott rådjurskött. Vi delade ut julklappar och det var en riktigt höjdpunkt att se William, strax 8 månader, få åka i sin nyfådda gåstol. Så härligt att se. Kvällen tillbringade vi sedan i Stinsen Arena och såg en bra och spännande match mellan NIF P18 och Edsbyn. Laget från norr var snäppet bättre och resultatet blev slutligen 2-6. Förluster är ju nyttiga sägs det men just i ögonblicket då de inträffar - inte kul! Trevligare i natt då Ottawa äntligen vann en NHL-match. Å inte vilken som helst - den häftiga Winter Classic matchen som i år firar 100-års-jubileum. 16 minus i 3,5 h.... Känn på den. Men de vann! Härligt!

Nu är det soffhäng! Go kväll!!

Fyra generationer - gammelfarmor Birgit, pappa Pelle, farfar Jonas med gulle-William

David laddar i målet

David och hans lag

NIF begär Time out

Tredje ljuset tänt

Promenad mot Lövhult

Vackra Bråna ängar i vinterskrud

Genrep inför julafton. Halleluja!!

Nässjö är vackert. Jag gillar ju inte det här kalla som pågår nu men jag måste ju ändå erkänna att Nässjö är otroligt tjusigt i sin vita vinterskrud. När jag gick till jobbet igår kunde jag inte låta bli att ta ett kort på de fina träden på Stortorget. Så vackert!

Senare på eftermiddagen/kvällen hade jag förmånen att få tillbringa några härliga timmar på en mycket hög punkt i Nässjö. Vilken utsikt över staden man har när man är högst upp i vattentornet. Det är verkligen synd att det för jämnan inte kan få vara någon verksamhet här. Förr i tiden var fiket öppet för allmänheten men allt efter som tiden går ökar kraven på säkerhet och utrymning. Det finns trappor men inte dubbla utrymningsvägar. Brandkårens stegbil når inte heller ända upp om det skulle hända nåt. Har dock hört att de har en nu - som håller måttet. Frågan är hur stor sannolikheten är att det skulle börja brinna.... Trapphus i sten omringat av vatten....

Kvällen i tornet var jättetrevlig och jag tackar allra ödmjukast för inbjudan!

Idag har jag gjort klart julklappsinköpen - det känns sååå bra. Nu är det en kritisk tid framöver... Plötsligt får man ett infall till bonusklappar och att köpa nåt till någon trots avtals uppgörelse att inte köpa.

Nu ska vi fira lillejul i Landsbro med Jonas barn (som inte ör hemma vid jul) o efter det blir det en spännande bandymatch i Stinsen arena. P18 möter Edsbyn o David ska stå i målet!

Ha en fortsatt bra lördag!

Nässjö by morning

Vacker stad - vår stad - Nässjö

Ärligt talat trodde jag inte på det. Att ugnen skulle rengöra sig själv. Typ som strykfria skjortor... Finns de verkligen - på riktigt? Jo möjligen för männen (de flesta). Nej fy vad elak jag var nu.

Vårt nya kök har vi haft sedan januari förra året. Supernöjd rakt igenom och ja, vi tog en lite lyxigare variant av ugn. En porylysisk (heter det så?) sådan. Smutsen förbränner sig till intet när man kör processen. I väldigt hög värme förbränns alla beläggningar utan något som helst rengöringsmedel. Hokus pokus om du frågar mig som har flyttat ett antal gånger o slitit med gamla ugnar (då man under tiden man bott kanske inte har prio ett på just den sysslan). Igår körde vi processen. En och en halv timme tog det och det FUNKADE!!! Ugnsutrymmet var som nytt!! Helt otroligt! Jag blev så paff när jag öppnade lyckan. Inte ett spår av något. Så härligt! Rutan var dock lite skitigare men den är lättare att få ren.

Kul inlägg det här...

Idag har vi haft sista sammankomsten i barn-och utbildningsnämnden. Traditionsenligt avslutades det med jullunch på Träcentrum. Mötet gick förhållandevis snabbt och maten var såååå god. Allt var vällagat och lagom av sorter.

Nu är vi på väg mot derby. Boro möter Nässjö i Borohallen. Det blir spännande. Hockeyn ?over there? är inte så rolig för tillfället. Inga vinster för Ottawa - det laget vi håller på - på ett bra tag. Hoppas det vänder!!!!

Ha en fortsatt fin kväll!!

Minns den där strofen från Carolas första julskiva. Borde varit 1983 och min dåvarande granne och fina vän Sara Henriz och jag sprang omkring och sjöng i ett vackert vitt Norra Sandsjö-landskap. Vi åkte skidor nedför Runåsen och ?Oskars kulle? och vintrarna var ju då, alltid vita och vackra. Känslan av glädje inför snöfall o vinter är ett minne blott. Även Sara är ett minne men väldigt starkt. Fuck cancer - hon hann inte fylla 40 år. Tror ändå att hon är med oss på något sätt, hon återkommer ofta i mina tankar och särskilt när det lider mot jul. Vi sjöng i samma kör (som mamma ledde) och kören stod alltid för Lucia i kyrkan. På självaste julafton (innan mamma o jag sjöng på julbön i kyrkan) hade prästen med fru o barn - hennes far o mor o syskon alltid stort kaffekalas för kyrkans alla medarbetare samt grannar. Huset var fullt.

Idag fick jag fler flashbacks från förr. Jag tog mig till jobbet gåendes och de gångvägar som var plogade var extremt hala. Packad snö - det bara glider iväg. Jag tappade balansen ett flertal gånger och en av gångerna gjorde jag split (nästan) och vred till ryggen. Kunde både spagat och split när jag var 12?13 år men idag var det nära att jag återupplivade denna ädla konst.

Snön for upp i ansiktet ?under? luvan och min goa varma halsduk blev otäckt blöt mot hakan. Snöskottningen när jag kom hem gjorde då inte ryggen bättre men tack för all vardagsmotion.

Det är ljuvligt ljust o fint med all snö och äntligen har den kommit med all sin ljuvlighet. Kyla och isvindar, bilrutor att skrapa, hänglåset till sophuset som fryser - det finns ju bara härliga utmaningar med vintertid. Minns en annan sak som vi lekte förr. Tvärtomleken.... Man säger att man gillar saker när man egentligen HHHHHHAAAAAATAAAAAR det.

Gokväll!!!

Snart är det jul - sen är det vår!!!

PS. Letade bilder i mitt album från 84 o där fanns bilder på både Sara o vinter!

Sara på mitt flickrum i jultid.

Oskars kulle (väldigt lite kulle när jag ser den idag.....)

Kyrkan o ett stoooort Luciatåg

Syskonen Henriz, Anna, Sara o Martin

Ja, ja - inte för att Nässjö med omnejd är obygd precis men idag tappade vi bort oss. Rejält dessutom. Gör absolut inget om man inte har en tid att passa. Det hade jag. Skulle skjutsa Stella o hennes kompis Danni till cheerleading kl 14.00

Har aldrig gått Lövhult, Bollebo, Hunseberg med Jonas och den rundan var lite lagom med tanke att vi utgick från Atteviks. Jonas återlämnade en lånebil då hans är på lagning/koll några dar.

Det var längesen jag gick den här vägen o när vi började närma oss Nässjö o befann oss i Hunseberg såg jag en väg vänster o tänkte att det var den gamla vägen som numera är avstängd för biltrafik o går över järnvägen. När vi gått ett bra tag började jag ju inse att vi svängt av för tidigt. Grusvägen bara fortsatte o fortsatte. Dessutom bort från Nässjö, ljudet av riksväg 40 blev allt tystare. Jonas njuter av sånt här - han älskar verkligen att gå vägar o stigar där man inte riktigt vet var man är. Det har vi verkligen lyckats med då och då. Som om vi aldrig föddes med en inre kompass.

Vi hade två alternativ - dra oss mot ljudet av stora vägen eller gå tillbaka. Vi valde första alternativet men ångrade oss (läs - jag ångrade mig när jag bara såg blöt mosse framför mig). Vi gick tillbaka ett bra stycke o valde en annan stig som såg bättre ut i riktning. Här syntes att folk hade gått och det var gott om broar över alla vattendrag. Hur fin som helst men just idag kunde jag inte riktigt njuta av det - tiden liksom rann oss ur händerna.

Den stora vägen kom ljudmässigt allt närmre och till slut kom vi fram till ett mycket fint elljusspår. Det visade sig att vi var nedanför Hultet. Vi sprang en stund och vi hann hem så vi kunde skjutsa enligt avtalat.

Efter 18 000 steg i 15 km i rask takt är nu soffan extremt skön. Ska snart hämta Stella så än kan jag inte slumra till.

Till våren ska vi göra om rundan och se vart grusvägen leder...kanske tar den oss tillbaka till Lövhult.

Ha en fin söndag!

Igår bakades det pepparkakor. Både traditionella former o mer kreativa varianter...
Det luktar fortfarande gott av pepparkaka i absolut hela huset.

Jag höll mig vaken under hela idolfinalen, Ack Värmland och nyheterna (ett under i sig) men missade när de avslöjade vem som vunnit Idol. Alltså när de börjar spela den version av vinnarlåten som vunnit. Vaknade till när confettit ramlade över Chris Kläfford. Konstaterade detta med en gäspning och är inte ett dugg förvånad. Tidningarna skriver om riggad final och jag kan väl delvis hålla med om att låten passade honom bättre. Det blev mer schvung i låten även om Hanna har briljerar med ett glammigare scenspråk. Jag har inte röstat så jag ska väl vara tyst.

Chris har gjort vissa låtar helt enormt bra (kanske bästa pipan någonsin i vissa låtar) men i många program har han mest sjungit suffsigt, otydligt och ?i skägget?. All lycka till honom. Hanna går säkert oxå en ljus framtid till mötes. Minns en tvåa för många år sen. Darin!!!! Har gått hyfsat för honom.

I morse laddade vi med en löparrunda o vilket härligt väder. 2 grader o sol - bra fäste! En riktig bonus i dec. Nu på väg mot Landsbro för en social trip o sedan Torset.

Ha en fortsatt bra lördag!!

En pajkväll blev det igår men kvällen var inte paj....

Vissa är mer intresserade av idolerna än andra!