Idag har vi tagit ett sista avsked av Gustaf Rydén. Min äldste morbror. Gift med min mammas äldsta syster. Efter ett långt och friskt liv fick han efter 102 år resa bort till andra vidder. Det var en vacker och mycket fin begravning. Mycket folk och släkt var samlad. Vid närmare eftertanke var vi 16 kusiner samlade - 3 st fattades. Å en mängd kusinebarn o deras barn. Väldigt trevligt att träffas o det är bara lite sorgligt att det numera sker i samband med just begravningar.

I kyrkan sjöng Susanne Rydén - världsberömd sångerska som även hon är släkt - brorsdotter till Gustaf.

På minnesstunden fick vi höra ett barnbarnsbarn Kerstin spela tvärflöjt så fint. Gustafs barnbarn Jon höll ett otroligt fint tal - så personligt och jag tror alla kände igen sig i raderna. Så många fina minnen. Med sina snickarkunskaper hjälpte Gustaf många o Jon berättade att han hade tvekat att hjälpa Jon med att klättra på byggnadsställningar för att byta tegeltak vid 93 års ålder. ?Njae, jag är ju inte direkt 85 längre? hade han sagt.
Vi fick öven lyssna till Koppången på NYCKELHARPA av en annan släkting. Håret reste sig så vackert var det. Hade kunnat höra tio låtar till.

Livets gång har vi fått uppleva idag och det är verkligen en gåva att ha fått ha ett sådant långt och fint liv.

Var rädda om varandra!

Vackra Vallsjö kyrka. Dingdongen som Johanna sa när hon var liten

Han dog på Alla hjärtans dag - fine Gustaf