Jag ser det! Det där ljuset i tunneln. Det har varit rätt trångt o mörkt denna vecka och har vissa stunder tvivlat på om jag kan gå hem i morgon eftermiddag o känna någon form av julefrid. Men så plötsligt reder det ut sig - det mesta - o jag är förhoppningsfull att jag kan klä vår fina gran i morgon kväll o känna det lugn som man så hett önskar sig.

Idag hade vi vårt sista nämndmötet i BU för detta år o det sista denna mandatperiod med den här konstellationen. Efter jul ser sammansättningen av ledamöter annorlunda ut. Vissa lämnar nämnden o vissa stannar kvar. Lite vemodigt idag att tacka av dem man har umgåtts och tampats med i fyra år.

Vi åt en fantastiskt god jullunch på Träcentrum och efteråt var det dax att rusa hem till sotaren vars besök jag fick senarelägga pga BU-nämnd.

Å så är födelsedagspresent fixad för Stella nästa år. En tripp till Stockholm för att se Ariana Grande i Globen. Hon o Dani ska gå på konserten - mammorna får underhålla sig själva några timmar. Det blir inte så svårt. Tina fixade biljetterna idag åt tjejerna. Jag satt på nämnd o kunde inte gå ifrån.

Ha en fin torsdagskväll

Fick en sån fin blomma, ljusglaslykta av fam Roos i lördags. Mysigt fin!!

Andas....andas.... Det är ett väldigt tjat på min klocka på armen. Flera gånger om dagen ber den mig ta ett break och andas. Det vill säga starta appen där man ska koncentrera sig på sin andning och med djupa, lugna och fina andetag hålla på så i en minut. Jag tar mig sällan tid till det. Gör jag det är det mest för att jag vill se hur låg vilopuls jag har. Å den är låg om jag då inte är uppstressad för något. Då kallar den på mig, likt en hund.

Nej, det finns just nu inte så mycket tid till att andas lugnt. Bara fokusera och köra på. Jag pratar runt med mina kollegor oberoende vilken förvaltning man jobbar på och det verkar vara likadant överallt. Min lilla räddning är väl luncherna. En frisk och förhållandevis lång promenad i raskt tempo. Löser väldigt många jobbrelaterade små problem under dessa turer så jag borde få betalt även för denna tid.

Så mycket tid över för annan träning finns inte och motivationen att dra på sig löparkläder och pannampa när jag väl kommer hem på kvällarna - nja, den existerar verkligen inte. Igår var det arbetsdag från halv sju till 20.00 Avslutade kvällen i Bodafors på föräldramöte och hem - äta några knäckemackor med korv och rödbetssallad och sedan hämta Henry och hennes kompis kl. 22.00 från julkortssortering på Posten. Jonas följde med som sällskap och DET är kärlek på riktigt. När man är så trött så man har ont i magen. När vi skulle återvända mot Solbacka tyckte jag för någon sekund att den lysande julbocken rörde på huvudet. Då är man säkerligen ingen bra bilförare för jag är hyfsat övertygad om att den inte lever på riktigt.

I dag var lika stimmigt som igår och det är ett upplyftande moment att rusa fram och tillbaka till kopieringsrummet. Där står en burk goda chokladbitar som vi får plocka. Gott, då och då till den ständiga koppen (kalla) kaffe vid mitt skrivbord. Igår orkade vi inte ens titta på senaste avsnittet av Outlander. Bara det säger ju lite om hur trött man är. Ikväll blir det dock denna härliga fortsättning. Längtar.

Snart jul och jag måste komma iväg någon dag och fixa de sista klapparna. Vill gärna inte ha det över mig till helgen. Då vill jag bara mysa, göra julmat och klä den fina granen vi har huggit på tomten. Eller rättare sagt Jonas högg den. Jag får nog huvudansvaret att klä den och då ihop med Stella på fredag när hon kommer åter. Längtar så det värker till lediga dagar och jag preparerar mig med ingefära varje morgon för att inte åka på baciller som härjar runt lite var stans. Har man haft mycket i december och sedan slappnar av ? då brukar de få fäste (bacillerna alltså) ? har hänt förr.

Julkort check. Låg en natt o gjorde iordning dem - när jag ändå inte kunde sova. Skickade med Post Nord-appen så de ska förhoppningsvis komma fram i tid.

God Jul alla mina läsare

En go, skön o mysig helg är snart till ända! Veckan gick fort. Lördag o söndag gick ännu fortare. Vi har haft väldigt kul med andra ord.

Igår hade vi Kenneth o Lotta Roos på middag. Första gången de såg vårt nys hus o eftersom det var mörkt när de kom såg de ju inte den fina utsikten. Vi fick hålla tillgodo med insidan o det var trevliga timmar. Det är snart jul så vi startade med glögg o pepparkakor med ädelostgoja. Älggryta (nyskjuten) på det o sedan Gino. Mums! Så kul att träffas o prata av sig.

Innan dess såg vi Kulturskolans fina uppvisning på Pigalle. Stella har dansat två ggr i veckan sedan i höstas o vaaaad duktiga de var. Alla!!! Så imponerande bra! De fick dansa flera danser oxå - mycket trevligt för oss som är föräldrar att få se mycket av det de lärt sig.

Idag kom mor o far på fikabesök. Idag hade de rollen tomtar. De hade med sig ved, pepparkakor o teaterkonfekt. De fick fika med Lussebullar o hemmagjorda biskvier (för en gångs skull hade vi lite eget fikabröd att erbjuda). Gran behövde de inte släpa med i år. Vi hade en på vår egen tomt som är så passlig.

Efter en underbar helg tar vi nya tag inför ny hektiskt vecka. Håll i hatten. Nu kör vi!

Fortsatt go söndag!!

Fam Roos på besök - trevlig kväll

Stella dansar med sin grupp - så häftigt

Mina fina föräldrar på adventsfika

Gran hade vi egen i år

Fredag eftermiddag eller nästa kväll och jag har glögg i muggen. Framför brasan. Har placerat en prydnadstomtar på kaminen. Han sover. Det ser så skönt ut!

Reflektioner efter veckan som gått. Skrev redan igår lite hur jag hade haft det. För mycket. Samtidigt har det varit en ofantligt bra vecka. Fått massor med arbetsuppgifter gjorda och tempot har varit högt. Skulle inte ständigt orka den här frekvensen men tack o lov är det inte december varje månad. Har fått fint beröm i veckan. I GDPR-sammanhang i tisdag. När det sitter representanter från alla förvaltningar och GDPR-expterna och juristen säger att Tekniska skött sig föredömligt ? då smälter man lite. Jag har ju roddat detta helt själv på TSF så jag kan gott ta åt mig av berömmet. Dock ska jag vara mycket ärlig och generös och säga att jag har haft ovärderlig hjälp av mina kollegor. De har kämpat på bra när jag själv slet med alla listor och dokument och registreringar.

Men säg den som får vara glad någon längre tid.... I går kväll fick jag en käftsmäll. Någon anonym hade kommenterat min blogg och påtalat att det var straffbart att lägga ut bilder på andra utan tillstånd. Detta är jag ytterst medveten om men hade inte en tanke på att jag var brottslig när min bild visade två personer i bakgrunden när Jonas satt o käkade hamburgare på Bada Bing på A6. Jag plockade genast bort inlägget såklart och tackade för kommentaren. Man får tänka sig för.

I KF igår tog vi beslut att Tekniska blir ansvariga för hanteringen av samtliga externa hyreskontrakt (som andra förvaltningar hyr). Till och med oppositionen biföll beslutet. Utredningen var begripligt skriven och lätt att förstå sas det. Eftersom jag varit högst delaktig i denna utredning och la många timmar på att ta fram underlag i våras blir man ju så extremt glad. Nu ska det bara bli verkstad också. Jag är lite rädd för att de tror vi kan trolla men på lång sikt ? visst kommer det att effektivisera arbetet. Om inte någon stackare brakar i väggen...under resans gång.

När jag läser mina rader blir jag lite ängslig. Kan dagens inlägg uppfattas som skryt? Ja kanske, men i detta janteland kan jag bjuda på det.

Åter till glöggmuggen och åter till fredagen och ledig. Tittar på tomten på spisen. Har inte frågat honom om det är ok att jag publicerar en bild på honom. Men...han sooooover ju! Kan inte väcka honom.

Några få dagar innan sista racet nästa vecka. Solbacka. Lallybroch. Brasa och bastu. Frid.

Startade morgonen tidigt. Till fots. Så mycket som måste lösas på alla plan just nu och det känns som att jag inte riktigt räcker till. Nånstans. Å vi är flera - jag är inte på något sätt ensam. Alla har vi dock våra egna små berg att bestiga. Vi har alla våra egna arbetsuppgifter som ska hinnas med. Jag blev kallad för oförskämd häromdan när jag ville ha ett dokument som visade beslut vad som gälle i en för mig viktig fråga. Ja, mina gummiband är för tillfället inte så töjbara men hens var nog inte heller det... Ja, ja - det löste sig även att tårarna brände innanför locken ett tag. 

Sedan har det strulat med vår bank gällande lånet för installation garageportar. Det som ursprungligen var sagt är ändrat ett antal gånger o det blir bara mer o mer papper att komplettera med. Banken agerar som om vi skulle låna en miljon - det gäller 12 lakan för varje familj. Men de har väl gott om tid över...efter kl 15.00 Eller före tre oxå eftersom kunderna helst ska göra alla affärer på nätet. Tårarna blir en ventil när man känner att gränsen är nådd. Jag hinner verkligen inte med nåt mer utöver allt annat nu.  

Men det finns ljusglimtar denna veckan. Idag när jag gick till jobbet o jag fick se fönstret hos Nilssons blommor. En stor stor glasskål proppad med tulpaner. I en kylig Luciamorgon i en värld av julpynt o ljusslingor blev det en sån uppenbarelse o känsla av hopp. Det blir snart vår!!!

Lucia på morgonen på jobbet o dessa underbara människor som framförde sånger o bjöd på sig själva. Daglig verksamhet underhöll oss - så fina, utan filter. Vad vore världen utan olika?

Henry har börjat sortera julkort på Posten. Det går bra o han trivs - glädje. 

Avslutade kvällen med kommunfullmäktige. Sista mötet för året innebär middag på hotellet o gratulera de som vigt 25 av sina arbetsår i kommunens tjänst. Högtidligt, halstrad gös o underhållning av Kulturskolan. Jag är stolt o glad att få vara en del av denna församling. Vald av folket! 

Frid. Åt alla!!

Snart vår!!!

Ska snart ställa mig o steka dubbel sats tunna pannkakor. Söndagskväll o barnen väntas hem - de som ska vara hemma. Mamma gjorde alltid plättårta förr, som hon kallade det. Tunna pannkakor med lingonsylt o socker mellan lagren. Minns hur himla glad jag blev när man kom hem från skolan o upptäckte detta som omväxling till potatis, sås o kött. Förstår nu hur många pannkakor mamma behövde steka för att tårtan skulle bli så hög. Jag tycker jag steker o steker men det blir ändå för få för en hög tårta. Möjligen stt mamma hade mindre storlek på stekpanna.

Idol är över - värdig vinnare, underbar röst, en mycket duktig Sebastian blev till slut segrare. Hade varit kul med en tjej för omväxlings skull efter alla idolvinnarkillar på senare år MEN det kommer att gå bra för Kadiauto - det är jag helt säker på.

Lördagen igår var full rulle o härlig. Vi var i Solbacka. Bakade saffransbullar, barnvakt åt William, badade o kvällen avslutades med att Johanna o Oliver kom och åt tacos med oss OCH saffransbullar.

Vi har julpyntat våra hem - har fått dela upp tomtarna lite. Köpte en ny på Harald Nyborg idag. Vi var inte ensamma om att vilja handla på den affärsutförsäljningen. Den tomten ska stå i Solbacka - i hallen o hälsa välkommen. De finaste tomtarna jag har är de barnen har pysslat på förskolan för länge sedan. Älskar dem!

Mat o pyssel

Varken Jonas eller Oliver är så förtjusta i saffran men det här gick ned...

De bästa tomtarna

Fredag igen och snart andra advent. Vi satt och pratade om det vid räkmackefikat idag på förmiddagen. Hur fort tiden går. December månad har också alltid en förmåga att vara lite extra snabb - av någon outgrundlig anledning. Samtidigt som man längtar till fredag och helg vill jag att det ska gå saktare. Man vill ju inte att livet bara ska gå. Tänker på uttrycket ?alla de dagar som kom och gick - inte visste jag att det var livet?. Någon klok person som har myntat. Jag hoppas innerligt att man inte känner så den dagen då är slut.

Jag tycker jag har så mycket kvar att uppleva - trots att jag snart närmar mig åldern just mitt-i-livet. Har fyra stora eller åtminstone halvstora barn, har åkt mycket berg-och-dal bana under mina år på jorden och levt många år men ändå känns det som man knappt har börjat leva. Pensionen känns avlägsen, även om jag nu kanske har färre år kvar att jobba än de som passerat. Det klart - inte om man måste jobba till man är 70-75 år. Jag är vansinnigt rädd för att allt plötsligt ska ta slut, att drabbas av något som gör att man blir sjuk på riktigt. Livrädd för att någon av mina närmaste ska försvinna. Man har så oerhört mycket att vara tacksam över och man tänker alldeles för lite på detta faktum. Jagar runt och jobbar på som om man vore odödlig. Hinna med så mycket som möjligt och sätter stora krav. Kan falla djupt djupt om jag anser att jag lyckats mindre bra med något. Vore bra om man kunde ta udden av allt det där och vara lite mer cool och skita i saker och ting.

Är superlycklig över vårt nya hus men oroar mig hela tiden för att pengarna inte ska räcka. Får hybris när det blir kallt och vet att elräkningarna blir större, känner mig otillräcklig som mamma när jag inte kan lägga den julklappsbudget jag vill. Får ångest när börsen går ned... Är lite orolig om det kommer att snöa massor om Jonas skulle vara bortrest en längre tid. Å så vildsvinen när jag går till jobbet genom skogen. Ja, ni hör ju - det finns tusen skäl att oroa sig för precis allt. Tänk om jag slapp all denna oro, tänk vad energi jag skulle ha till annat.

Kanske bara ska luta mig tillbaka i soffan ikväll och njuta av livet av fredagskvällen, titta på idol och värma lite glögg. Har ingen Ernst-glögg-flaska hemma så jag behöver i varje fall inte oroa mig för att någon flaska ska explodera. Ernst ja. Mannen man antingen hatar eller älskar. Ska inte på något sätt säga att jag älskar honom men jag tycker han är lite mysig och visst får man lite extra julstämning när han fixar med sina tomtar och klipper till stjärnor. Han är mannen som ?smeker ut tryffelkrämen i formen?. Han breder inte ut den - han smeker ut den. Ja, jösses. Jag var tvungen att nämna något om Ernst i dag vid fm-fikat. Det är alltid lika roligt att se min kollega Pelles reaktion. Han får bokstavligen talat utslag när hans namn nämns. Där finns det nada kärlek.

Ha en go kväll!

Mysgubbe

Jag gillar att skriva eller rättare skrivet - jag älskar att skriva. Det är en hjälp när jag ska bearbeta sorg o tråkigheter. En ventil när jag är frustrerad, glad eller lycklig. Skriva är ett sätt att leva. I mitt arbete tänker jag bäst när jag sitter vid tangentbordet och fingrarna får löpa fritt efter tanken.

Min mor hittade för ett tag sedan en gammal skrivbok som jag hade i klass 2 i Sandsjöfors. När jag läste de där korta små sagorna skrattade jag så jag grät. Helt klart var ordförrådet inte det största o kunskapen om meningsuppbyggnad var minimal. Men, men - av fröken Hervor fick jag ?Bra? plus ett utropstecken! Inte på alla små sagor men på många. Jag kan konstatera att jag även vid 7-8 års ålder var en obotlig romantiker o det handlade ofta om att hitta den rätte.

En saga handlade om Susanne o jag kommer osökt att tänka på min bästis Susanne som fortfarande har samma roll i mitt liv. Vi har känt varandra i 41 år. Tanken svindlar. Det är smått fantastiskt!

Ha en fortsatt go torsdagskväll!