Så var det åter dags. Att inviga kärleks- och jämlikhetveckan. Stafettpinnen fick vi som bekant överlämnad via Lejonloppet i lördags.
Denna viktiga vecka, i september varje år. Så betydelsefullt att uppmärksamma allas lika värde oavsett kön, ursprung och hudfärg OCH att du får älska vem du vill.
I år lyfts särskilt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), könsjämlikhet och den grundläggande mänskliga rätten att få vara sig själv ? fullt ut.

En härlig invigning ikväll på Pigalle med stråkorkester från Kulturskolan och där bl a vår kommundirektör Malena Tovesson invigningstalade. Dito fick jag förtroendet att göra förra året och jag var peppad och nervös. Ett personligt tal som handlade om att vara förälder till ett barn med könsdysfori. Att föda en Elin som blev en Henry. Rösten svajade nog både en och två gånger när jag berättade om hur det var och jag var oändligt tacksam att ha Henry och hans Alexandra i salen. Det följdes senare på hösten av en fin tidningsartikel om Henry, baserat på en intervju med honom som Jan Wrangberth gjorde. Så härligt!

Tyvärr missade jag talet från Åsa Lindsjö som skapat den fina maskoten inför veckan, pupbunnies. Jag klippte in henne och hoppas jag kan få fatt i talet. Hade dubbelbokad mig ikväll. Åsa har varit gymnasielärare åt två av mina barn och har betytt mycket för dem.

En centerkollega var på plats, regionråd Per Eriksson. Härligt!!

Jag och Per

Stråkorkester från Kulturskolan

Kommundirektör Malena Tovesson

Åsa och sina fina pupbunnies