Söndag. Lika fint och kallt som igår. En promenad i skog och mark - mycket blöt skog och mark. Tur att det var halvfruset så vi inte gick igenom det våta. Man märker nu att våren är här på riktigt. Vi möter många fler människor på grusvägarna i vårt område och det luktar brandrök av elda ris/gräs för jämnan. Vi satte oss på verandan utanför vår Friggebod och återhämtade oss med en god smoothie. Njuta!!

Vi åkte till stan med många veckors pant och återvinning. Så skönt att bli av med. Premiärgick på Dollarstore och jag kunde konstatera att det var en affär som erbjuder väldigt många saker jag inte behöver. Dock försåg vi oss med fotinpackningar som vi tog på oss i bastun till kvällen. Bra köp. Nu är fötterna mjuka som på en bebis. Men det såg rätt kul ut!

Jag har lite ont i magen för veckan som kommer. Hur utvecklas Corona? Hur många kommer att vara borta och hemma denna veckan? Vad händer? Har kunnat hålla mig ifrån tankarna hyfsat under helgen. Läste Höglsndsnytts rubrik på Twitter i morse. ?Coronabomb?...???? Man fortsätter att läsa. Man hade hittat något explosivt i Linköping i Coronatider. Det blev helt plötsligt en Coronabomb. Jösses!! Rubrikfantasin är verkligen god...eller riktigt dålig.

God kväll!!

Ps. Grattis pappa Kenneth på namnsdagen.

Solglasögon, vinterjacka o mössa o tofflor. Mellan vinter och vår.

Idag var väl ändå den första riktiga vårdagen. En sån där dag då när man promenerat klart inte vill gå in utan fortsätter att vara ute. Räfsar och plockar pinnar. Klipper ned vissna perenner och ser de nya knopparna skjuta upp ur jorden. Ser de första blåsipporna på sin egen tomt. Trots en värld full av Corona kan jag känna både glädje och lycka. Min bror Pelle var och handlade mat åt mina föräldrar. Tack fine bror. Det är ju dessa äldre man tänker på, hela tiden.

Vi skulle gått till Biltema i dag (o fikat) men på vägen dit lurade Jonas ut oss på rejäl omväg så vi orkade bara till stan. Det blev ändå 15 km. Så skönt, så skönt. Fikat intog vi på Thimons. Vi måste gynna våra lokala caféer lite. Å så är det betydligt godare där - och dyrare förvisso.

Solen skiner från klarblå och i lä har vi suttit och fyllt på de skrala förråden med D-vitaminer. Det är som att man automatiskt blir lite piggare när det är vackert väder.

Ha en fortsatt trevlig lördag!

Älskar dessa blå

Ledig idag. Med lite dåligt samvete. Alltid. Det slutade med att jag öppnade datorn och fixade lite, vilket var tur. MEN jag har varit ledig, grötfrukost och tittade på envisa snöflingor som dansade utanför fönstret. Sedan kom solen och jag sprang en runda. Så skönt. I ca 50 min hade jag inte en tanke på Corona. Bra det! Jag njöt av att bli andfådd o svettig, njöt av solen.

Jag har så smått tappat förtroendet för massmedia. Jag är trött på att få en så onyanserad bild av Corona. Trött på att se den där virusbilden med röda fula pluttar. Trött på läsa om ytterligare ett fall i Jämtland, två till i Sörmland. Varje minut. Har våldtäkterna helt upphört? Bilolyckorna? Inte för att det roligt att läsa om det heller men nyhetsrapporteringen har helt upphört om annat i vårt samhälle. Å flyktingarna i södra delar av Europa - har de tagit semester?

Jag har tappat förtroendet även för UC. Jag o Jonas betalar 139 kr i mån för att inte bli ID-kapade. Det ska tydligen vara bra att ha ett sånt skydd. När jag häromdagen loggade in o skulle fixa autogiro på mina sidor stod det ?Välkommen Sofia Storme?. Det har jag inte hetat sedan 2003. Nu kan jag hålla med om att kombinationerna av mitt namn har blivit många sedan dess men ni fattar grejen va? Jag betalar pengar för min identitet o så har de inte själva rätt uppgifter. Galet dåligt. Jag menar Sofia Storme existerar ju faktiskt inte.

Men jag existerar. Särskilt i dag. Fredag. Helg stundar. Jag tar tyvärr snart adjö av David och Stella för en vecka. I dessa tider vill man ha dem hos sig ständigt!

Denna vy minskar stress o negativa tankar

Idag gick jag hem kl tidig eftermiddag. Flexuttag. Soligt och blåsigt men vår. Det är svårt att känna nån riktig glädje nu i Coronavärlden men man får göra så gott man kan för att behålla glädjen. Jag har städat och fixat - känns så skönt. Nu kan jag känna mig ledig på riktigt i morgon då fler flextimmar ska tas ut.

Fixade med nybeställda förstoringar från bröllopet och satte i ramar som nu får pryda väggen. Det blev fint och trots att det bara togs kort med mobilerna blev många bilder riktigt bra.

När huset är nystädat och man sätter sig i fåtöljen i solskenet känner jag en enorm tacksamhet över livet. Har bara en stor önskan - fuck sjukdomar, vad det än är. Det är ju så enkelt egentligen - att få vara frisk är det enda som är värt nåt på riktig!

Kram alla!

11/11 - vår dag

Corona. En god öl en gång i tiden. I en värld före Corona. Idag tänker vi helt annat när vi hör Corona. Covid 19.

Vi satt framför brasan i går, Jonas och jag och vi konstaterade att vi var otroligt tacksamma för att vi bor som vi gör. Vi behöver bara vårt hem och vår plats för att må bäst. Vi behöver inte resa och fara. Vi har vår skog att gå i, vår brasa att sitta framför.
Lika mycket som man förlorat på fonderna de senaste veckorna, lika mycket kommer vi nog att spara då inget riktigt blev som det var tänkt detta året. Inget hockey- WM, inget ?hälsa-på? i San José, inget resande med barnen som var tanken då jag fyller tant. Men så länge jag är frisk eller rättare sagt mina äldre närmaste får vara fiska spelar det inte så stor roll. Jag är inte speciellt rädd för att bli sjuk (som är lika många andras inställning) men jag tänker på mina föräldrar, Jonas mamma - det får bara inte hända.

Var på lunch igår med en av mina bästa vänner. Det var längesedan vi träffades och vi hade mycket att gå igenom. Hennes dotter skulle till Australien vilket naturligtvis inte blir av. Planer och drömmar man haft länge, grusas. Jag berättade om David. Hans studentresa som definitivt ligger i farozonen och igår sa jag till honom att du ska nog vara glad om det blir student överhuvudtaget. Nu ska man inte gå händelserna i förväg men det skulle vara så oerhört ledsamt. Den dagen går inte att göra om! Studentdagen är liksom pokalen för alla år i skolan. Att inte jublande få springa ut från Binell ? ut till folkhavet. Det där minnet, lyckan ? jag glömmer det aldrig. Jag önskar så hett att David får uppleva just den stunden.

Det är tommare på jobbet nu. Vissa som har lätta förkylningssymtom är hemma, jobbar hemifrån. Vi har upprättat pandemiplan och är beredda att kasta om i verksamheten om fler skulle behöva vara hemma. Kost och städ-avdelningen har ett meck. Antalet som går i skolan och är på förskolan har drastiskt minskat, att minska kostymen på så här kort tid är inte så lätt. Plus all personal som då är borta. De sliter. Det slutar kanske med att jag får stå i disken på Parkgårdens kök. Det kan jag lätt tänka mig. I krisläge blir man tightare med varann på jobbet - det är bra. Å vi lär oss att skypa!

Man undrar hur detta ska sluta? Hur många caféer, restauranger, butiker, resebyråer, flygbolag, hotell och andra företag som ska försvinna. Hur hög kommer arbetslösheten att bli?

Ta hand om er! Å tvätta händerna! Å använd handsprit! De flesta ostmackor jag äter på jobbet har nu en light doft av sprit?.om man nu får skoja lite i allvarliga tider.

MEN - man kan gynna lokala företag. Jag gick efter jobbet o köpte blommor till mig själv (eller till oss). Det är njuta att få pryda hemmet! Tack Nilssons!

Mysigt att få hem Henry lördag till söndag denna helg. Det var väl lite tveksamt om han skulle komma hem (med tanke på Covid 19) men han åkte. För tillfället har han lite ledigt då Espressohouse-shopen där han jobbar ska renoveras. Han trivs med jobb och liv och detta värmer mitt modershjärta så enormt. Han skulle på en Barista-utbildning inom kort men den blir uppskjuten (på grund av Covid 19). Ja, detta virus ställer till det minst sagt.

Igår kväll käkade vi tacos och spelade spel. Tvärtom spelet. På alla mer eller mindre lätta frågor ska man svara tvärtom. Å trots att det är ja eller nej, alltså 50 procent chans till rätt, blir det kaos i min hjärna. Jag o Jonas var kassast. Jag tog mig mot slutet, dock. Är glad motsatsen till ledsen? Här är då svaret nej o så vidare...

Idag skjutsade jag Henry till tåget. Sedan kom nästa gäst. Lilleman från Landsbro. Mysige William. Jag fixade tortellini med tomatsås till middag. Det gick hem. Vansinnigt trött hela helgen. Skyller på fredagens sena event. Man är för gammal för att nattsudda!

Go kväll!!!

Henry att home

Vi undersökte källaren. Här planerar vi en glaslucka med belysning.

Mysig afton

I går eftermiddag gick jag hem från jobbet. Efter dagens mycket ymniga snöfall var det en rejäl utmaning. Vissa sträckor fick jag lufsa i två-tre dm snö men så vackert. Som att vandra i ett sagoland. Viss hatkärlek till snö den 13 mars MEN så vackert!!! När jag kom hem var jag genomsvettig. Fortsatt att skotta regnblöt tung snö.

Sedan var det fest med stort F. Min kollega Cissi o Claes hade generöst bjudit in många olika par och det var hur trevligt som helst. Fantastiskt god mat och dryck i ett vackert hus med många trevliga människor. Kan inte bli så mycket bättre. Det blev med andra ord mycket bra och mycket sent.

Vi hade förberett för promenad hem genom skogen om vi kände för det. Vi kände för det så kl halv tre traskade vi hemåt i månskenet och det var åtta minus. Vi krigade på i samma snömängder som jag gjort tidigare på eftermiddagen. Somnade som stockar.

Nu dricker vi kaffe ute i den första varma solen. I ett vinterlandskap.

Ha en fin lördag!

Eftermiddagen igår

Förmiddag idag

Under busken kommer de...tulpanerna

Solbacka

Gofika

Jag letar efter nya dagar

Det kom aldrig nån vinter
Bara regn och hård vind
Det kom aldrig nån kraft
Bara tårar på min kind

I alla diken är det fullt
vattendragen svämmar över till slut
Precis samma känsla
Det är fullt inombords - varje minut

Till och med vägen har tröttnat
Den har blivit trasig och skör
Som när vårflod kommer utan ett adjö av snö
Vårknoppar drunknar och dör

Doft av vår blåser bort i stormen
Når aldrig mina sinnen
Det blir bara tung och mörkt
Och jag hittar inte glädjen och alla minnen

Letar efter nya dagar
då det känns bra och man är ifatt
Längtar efter ljuset
Efter vinterns långa natt

Sigrid mars 2020