Idag är det 2 (TVÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ) dagar kvar tills vi åker…. Åker från Sverige ett tag för varmare breddgrader. Kollade på min jordglob igår kväll. Orlando, Haiti, Jamaica och Conzumel i Mexico ligger ungefär  i höjd med Thailand och mellersta Afrika. Betyder värme. Nog för att det är varmt här i Sverige nu (för årstiden) men allt är ju relativt…. Värmen vi kommer till blir helt annorlunda. Nu är det i första hand ingen solsemester utan en upplevelseresa även om jag ääälskar att lapa sol. En mix av allt är det bästa. Även om det är skönt att ligga i solen och det känns lite fräscht att få en något mörkare hudton än vinterblek är det inte speciellt nyttigt med för mycket sol.

Detta är ju en all-inclusive-resa. Dock ingår inte allt…..t.ex. avgift för Wi-Fi tillkommer..…och det kom till rejält - 165 kr per dygn och person. Oooops! När man är på en sån här semester – då minskar ju inte lusten att t.ex uppdatera sin blogg, att Instagramma och meddela sig med omvärlden… Respass via Telenor var betydligt billigare MEN det var ingen stor surfmängd. Det löser sig nog det….

Har faktiskt rätt rejält med resfeber. Näst intill lite ont i magen. Gårdagens solstorm som slog ut radarn några timmar både på flygplatserna Arlanda, Landvetter och Bromma gjorde ju inte saken bättre… Önskar mig inte heller luftgropar, missiler mot planet eller andra terrordåd…det finns mycket att vara rädd för. Å självklart ska jag oroa mig för precis allt nu när man ska njuta och se fram emot resan…?

Har precis varit ute och sprungit. Köpte mig en pannlampa i veckan. Det är ju lätt att stå i en upplyst butik och va kaxig och kalkylera sin runda ut mot ett Spexhult i mörker. Kan Jonas springa på ett illmörkt järnvägsspår mitt i skogen från Landsbro till Myresjö så kan väl jag..... Jag hann väl ungefär 20 meter efter att gatlampans sista lilla sken hade mattas av till intet.....så vände jag åter tillbaka till den trygga staden...  Ni, vet – det riktigt kryllar av vildsvin, rådjur och älgar utmed kanterna till de stigar jag befinner mig. Nej, det gör det ju inte och de är räddare än vad jag är – det vet jag också. Men känslan….. Jag sprang ihop 13 km i varje fall I GATLJUS i stadens ytterkant.

Ha en fortsatt fin kväll. Jag packar vidare….och funderar fortfarande på hur f-n en coctailklänning ser ut. Bilderna på nätet visar både lång ärm, kort ärm, kort längd, lång längd, urringning, inte urringning…. Ja, ja – jag lär ju inte blir avslängd i havet om jag kommer i fel stass...

God kväll!

Igår fick jag ett skönt SMS av min äldsta dotter. Hon skulle idag jobba sin första dag efter att ha genomgått intervjuer och introduktion på bemanningsföretag inom förskoleverksamhet. Eftersom hon numera oftast håller till i Vetlanda är arbetsplatsen en förskola i Vetlanda kommun. Det gläder mig enormt att hon har fixat detta och jag hoppas lite att hennes erfarenhet och upplevelser inom yrket leder till någon slags aha-känsla. ”Det HÄR vill jag jobba med i framtiden” och att hon så småningom vill utbilda sig till förskolelärare. Att utbildning är nyckeln till framtiden och jobb är alla överens om men att plugga till något bara för pluggandets skull är ingenting bra (tror inte jag). När man väl ska börja läsa bör man vara mer än hyfsat säker på vad man vill göra och framförallt motiverad. Det kostar en hel del pengar och det handlar om många arbetsår. Att trivas med sitt jobb (till största delen) är A och O, många av livets timmar är arbetstimmar. Stort lycka till Johanna! Älskar dig!

Minns mina egna fösta arbetslivserfarenheter. Det var nog första gången jag kände mig vuxen på riktigt. 1989--1990 var det inte lätt att få jobb och jag vikarierade inom hemtjänsten. Det var på den tiden då man faktiskt fick göra lite olika ting hos de äldre. Minns när jag en gång fick uppdraget att tillaga rotmos och fläsklägg hos en äldre herre.... Som 19-åring hade jag inte gjort denna rätt kan jag säga. Inte hittade jag ngn receptbok heller, bara att chansa lite....och gå på känn....

Ikväll blir det ett litet besök hos mor och far. Det är ju fars dag på söndag och då befinner vi oss i Orlando. Får krama och fira honom ikväll – det går säkert lika bra!

Ha en fortsatt fin kväll!!!

Jag sov dåligt i natt. Jag hade så svårt för att somna. När jag väl somnat vaknade jag gång på gång och hade drömt, diffust och otäckt. Att folk omkring mig, nära och kära, bara var borta…spårlöst.

Jag fick sent igår kväll reda på att en bekant till vår familj hade avlidit hastigt. #fuckcancer. Jag kände inte honom så väl men det gör andra. Han är någons pappa, han är någons man, någons svärfar, någons morfar, någons svåger….  Så vidrigt denna sjukdom slår ned som bomber överallt. Det är inte mer än en vecka sedan jag satt och tittade på insamlingsgalan för cancern och dess forskning. Av alla de historier man hörde den kvällen rann det oavbrutet tårar på mina kinder under programmets timmar. En nära vän har sagt till mig: En gång cancer alltid cancer. Jag vill inte se det så. Är man ”friskförklarad” så är man frisk och vad är skillnaden... Det känns ju ändå som att vem som helst, vilken dag som helst får ett besked. Det är lite som att vandra på ett minerat fält….

Det enda man kan göra åt sin rädsla för cancer (och andra otäcka sjudomar också för den delen) är att helt enkelt tänka bort det. Att njuta av varje dag och var glad varje stund du själv och din omgivning inte blir drabbad. Hela dagen har jag varit tacksam och den känslan förstärks när man på lunchen går runt Träslända i novembersol och 13 grader. Jag lever! Att oroa sig för hur julen blir, hur jag ska hinna bli färdig med vissa arbetsuppgifter när jag kommer hem från semestern…hur flytten på jobbet ska gå….bort med tankarna! SKITPROBLEM!

I samband med min vetskap om gårdagens händelse publicerades en sådan otroligt vacker och tänkvärd dikt. Den är, trots tung sorg, full av värme och ljus och tröst. Jag vet inte vem som skrivit den men jag har sparat den för evigt och tänker på de som drabbades….denna gången.

Fina och tröstande ord

Tacksamhet i novembersol

Det pågår en riktig kul grej på Facebook för tilflället. Uppdraget att lägga ut 5 st bilder som är mins 15 år gamla pågår för fullt och bollas mellan vänner. Det är enormt kul att se gamla bilder från vänner och bekanta. Dessutom att leta i gamla album själv - hur skoj är inte det. Det kan försvinna en och annan timme där kan jag säga. Jag fick mitt uppdrag av min svägerska Monica och jag bollade vidare till min vän Susanne. Att se oss för längesen är ju riktigt kul och även de kommentarer som följer. När Facebook är som bäst helt enkelt.

Igår såg vi Bondpremiären på Sagabiografen i Landsbro. Nästan 50 pers var där och allt var perfekt förutom stolarna.... Träsmak efter en timme (original sedan begynnelsen). Men att sitta i Biomörkret med Jonas uppvägde även det. Dessutom var filmen riktigt bra. Bond är liksom alltid Bond, så även denna gång. Denna upplaga var mer....känslosam från James sida. Faktum var att han faktiskt valde bort sin puffra i slutscenen för kärlekens skull. Å sånt uppskattas ju extremt mycket av undertecknad kan jag säga. Nu ska jag inte avslöja mer....

När vi gick hemåt i höstmörkret luktade det gott av löv och just av höst. Så länge det inte regnar älskar jag faktiskt det här gråa milda novemberväder. Jag kanske inte är som alla andra och det är jag ändå tacksam för. Å andra sidan är krispiga vinterdagar oxå fina...mycket fina MEN den perioden behöver inte bli så lång. Idag har jag avverkat en lång löparrunda - runt Torsa stenar - idag utan att springa fel väg. 18 km men inget vråltempo utan mer orka-länge-tempo. Å det gjorde jag! Gött mos!

Ha en fortsatt fin söndag!

Gymnasieklasskompisar E3b - jag Sofia Karlsson, Andreas Leijon, Susanne Pettersson och Emil Hellström

Vi hade mycket kul!! Andreas och Emil - extremt duktiga pluggisar som gärna bad om mer läxa.... :)

Släktträff i Norra Sandsjö maj 1989. Jag, kusin Rolf, kusin Eva-Lena, bror Pelle, kusin Mia, bror Anders, fina farmor Hildur här ca 84 år supersygg för sin ålder, kusin Bosse

Jag och Johanna år 1997 i Torset. här var Johanna 1 år.

Rubriken är lite häftig tycker jag. För det första, att det överhuvudtaget finns underlag i detta samhälle att driva en biograf.... För det andra, att det visas en sån klassisk filmpremiär. För det tredje, att vi råkade få syn på kvällens evenemang när Jonas av en slump ville visa mig BIO'n på förmiddagens promenad. Kl 18.00 blir det Bond - härligt!!!!

Dagen har i övrigt innehållit en historisk utflykt. Dels åkte vi förbi Ljunganäs för att se farfar John och farmor Hildurs första ställe - där de levde som nygifta. Sedan åkte vi till Ryd för att se gården "grunden" till det hus där min farfars farfar bodde. Häftigt!!! Han hette Sven...nånting eller Samuel.... ;) Efteråt åt vi en suveränt god älggryta som hade puttrat i flera timmar på spisen. Mor hade med sig en äppelkaka som var mums på riktigt!

Snart Bond-premiär! Undra just om fleece går an för röda mattan o alla fotoblixtar....

Ha en go lördagskväll!!

Mamma, pappa o jag vid min farfars farfars gård (en gång i tiden).

Mamma, pappa, Jonas mamma Birgit o Jonas

Vacker vy

Landsbro's eget filmpalats

Högtidernas betydelse suddas ut mer och mer, känns det som. Varför firar vi jul och påsk...egentligen? Det kristna budskapet är klart och tydligt för många av oss men för vissa tycks det mest vara skinka och ägg, harar, jultomtar och godis samt härlig och välbehövlig ledighet. Så är det - bara att konstatera.

I morgon är det Alla helgons dag. Då hedrar vi och tänker på de som vi mist och gått från detta liv till något annat. Att besöka en kyrkogård i skymningen nu i helgen är mycket vackert. Som mamma skrev till mig via ett SMS idag. "Har varit och tänt ljus på kyrkogården för John, Hildur, Gullan och Uno (mina farförldarar samt farbror och faster). Tänk om alla dessa ljuständare kom till kyrkan - det vore härligt"....

Å så har vi ju den där Halloween oxå som tar udden lite av Alla Helgona-helgen. Eller rent av förstör... Själva grejen är förstås otroligt rolig för ungdomar och barn (min äldsta och yngsta har lagt stor energi och möda på utklädsel för fest) men det behövde väl inte vara samma helg?? Stella har sett fram emot Halloween som självaste julafton (nästan).

I morgon ska vi åka och hedra mina farföräldrar men istället för att besöka kyrkogården (det gör vi nog det också) ska vi åka och titta på den plats där de levde sina första år som nygifta. Ryd och Ljunganäs är namn för platsen och det ska bli intressant att se.

Ha en fortsatt fin Hallo...Alla Helgonahelg!!!

Lite lagom skräckinjagande... Stella gjode den helt själv! Ps. Jag hittade bara EN endaste kärna efter städningen i köket. Awesome!!!

Flytteri flyttera..... När man väl börjar så går det ju riktigt bra. Att flytta! Under de senaste två åren har jag genomfört två st bostadsflytter så att vika ihop lite flyttkartonger idag kändes onekligen bekant. Att flytta på jobbet är dock en helt annan sak. Särskilt när man inte riktigt vet om man kan flytta det datumet/den vecka som sagts. Eftersom jag då ska resa bort "mitt i flytten" gäller det att förbereda och börja packa ned sådant som man inte behöver så ofta. Det finns pärmar som jag bara tittar i några få gånger per år, det finns pärmar som jag dagligen använder. Det man har på skrivbordet (de papper och det material man jobbar med för tillfället) vill man ju helst inte lägga ned i en kartong alls utan bara lyfta från det gamla skrivbordet till det nya.

Jag kollade in i mitt nya kontor idag. Tittar jag ut genom fönstret ser jag nu upp mot Norråsaskolan (fast jag ser inte själva byggnaden). Nu ska man ju inte glo ut genom fönstret på dagarna men att få lite blå himmel att vila ögonen då och då är ju mer än trevligt. Sol och blå himmel ja, det har varit mycket av den varan i höst. Fantastiska dagar är det och allt blir lättare än när vinden tar i och regnet piskar.

Häromdagen var  Elin och Stella ute och fotade. Blir mycket berörd av bilderna. Dels för att jag älskar motiven (såklart) och även att bilderna är så otroligt vackra. Att något som är så vackert samtidigt kan göra lite ont…. Märklig känsla! Som jag skrev på Instagram igår. Hon är inte bäst på matte i klassen, Elin, men hon har nåt annat, nåt djupare, vackrare, bättre….. Det "räknas" ju tyvärr inte så mycket i vårt samhälle som är fyllt av prestige och prestationer och där vi alla tycks tro att den som har mest pengar när man dör vinner....

Ha en fortsatt fin torsdagskväll!

Elin och Stella i höstens skönhet

Hektiska tider. Vår arbetsplats ombyggnation har varit rejält försenad….kan knappt hålla reda på alla månader och då det egentligen var meningen att nya cafeterian skulle tas i bruk och när vår avdelning skulle ansluta sig till övriga förvaltningen på nedre plan. Naturligtvis!!!! inträffar nu själva flytten exakt när jag ska ha semester och flyga iväg över halva jorden. Det är lite typiskt. Är mer än beredd att använda kommande helg eller nästa veckas kvällar till flyttlaset MEN det finns en överhängade risk att de nya kontoren inte är inflyttningsklara…. Samtidigt står det nya människor och vill in där jag sitter….. Kan och vill inte oroa mig och hoppas bara att ingen annan behöver bry sig om mina saker när jag är borta…. Dessutom vill jag ju själv få upp mina grejer där jag vill ha dem….. En dag i taget.....samt andas lugnt...

Hittills har det varit en suveränt bra höstlovsvecka. Bara känslan av att barnen är lediga och får lite sovmorgon är glädjande. Förra året tog jag med mig alla kidz till Malmö för några dagar. Bodde på hotell två nätter och åkte över Bron med tåg till Köpenhamn, satt ute och åt på Lilla Torg, kollade affärer (många affärer). I år blev det ingen större utflykt men i går åt vi underbart god hämtmat från CocoThai och i eftermiddag blir det Afternoon-tea på Thimons med mina favorittwins Hea och Mia + Signe och Stella och även Elin och Johanna ville följa med. Mysigt värre! David har hela dagen haft läger med Smålandslaget i bandy. Till kvällen mer bandyträning! Det var en mycket bra dag enligt honom!!

Nej, det är inte alltid värsta grejen som är värst och bäst för barn (läs jag HAR inget dåligt samvete för att jag åker utan dem på semester nästa vecka........) I söndags hade jag gjort tacos. Elin kom ned i köket och utbrast. "Jag blir tårögd - jag som trodde det skulle bli vanlig kvällsmat och så har du gjort tacos! Vad gott!". Att höra det gör mig tårögd.

Ps. Vanlig kvällsmat är macka, fil, ägg - ingen skit det heller men...just vanligt.....

Ha en fin kväll!!

I väntan på tåg till Malmö - höstlov förra året.

I Köpenhamn

Vi satt ute och käkade på Lilla Torg.

Mor och dotter!

Framför köpcentret Euphoria

Genom tiderna mitt allra sämsta köp. En dyr Desigualväska - oäkta och typ ALLT som kunde gå sönder på en väska gick sönder inom 8 mån...

Stella mumsar på en munk höstlov 2015

Elin och David höstlov 2015