Startade dagen med att logga in på Ticnet's hemsida. Ha, ha - det var t.o.m KÖ att logga in kvart i nio (biljettsläpp 09.00) 4 biljetter skulle köpas och förstås helst bredvid varandra. Det tog 50 minuter, sedan var det min tur. 4 biljetter i en följd kund jag direkt fetglömma. Två st i följd fick jag tag i. Då var frågan....skulle jag köpa dessa och sedan behöva vänta i i knappt en timme... Jag chansade men när jag hade betalt var jag fortfarande inlogad och kunde fortsätta boka. Då var två i följd inte längre möjligt utan endast spridda platser. Fick två till hyfsat nära varandra (eller så är det en halv km mellan dessa stolar - Friends arena är stooooor). Äntligen! Stella är så nöjd och nöjd. Inte så förskräckligt dyra heller. Fick de billigaste - 460 kr st så vi sitter väl BAKOM scenen... Det finns ju faktiskt monitorer. Elins biljett som bokades av en kompis till oss kostade över 1000 kr....? Förmodligen sitter Elin och Clara i knäet på grabbarna på scenen.

En lång promenad runt staden hann vi med på förmiddagen och Stella cyklade bredvid. Ett stop på Elsies café för att ladda batterierna och ett stop på nya Audio Video butiken. Vi tog en extra runda runt Ingsbergssjön och kollade på nya huset som byggs där. Alltid trevligt när det händer nåt sånt i Nässjö. På tal om att bygga och att roliga saker händer. Vi tog oss en titt på de omtalade almarna vid bryggeritomten. De som nu MÅSTE tas ned i samband med byggnation av Hökerums flerbostadshus. Tack för dagens artiklar av dels Ann-Cahtrin Gunnar och Rolf Wilhelmsson. Några mycket vettiga människor som ger sin syn på saken. Vad är det att lägga energin på?  Ta ner några träd då marken ska saneras och ska bebyggas. Som Ann-Catrin skrev. Några politiker lägger sin tid på att plocka poäng och bevara dessa träd. TRAMS!!! Som kommande boende i lägenheterna hade jag inte velat ha en almgren på balkongen. Å lyft blicken - vrid på huvudet - det FINNS många träd runt sjön. Å dessutom får man väl plantera nya träd. Debatten har ju varit så löjlig - nästan så almarna har ställts mot att bygga husen. Har sett framför mig hur träden blir fulla med kramare.... Skön läsning i dagens tidning!

Nu står höstgrytan på klar på spisen, bordet är dukat och jag hinner nog med en gitarr/sång/lycko-stund innan jag gör resten för festen! Min käkled känns mycket bättre! Snart är det vår och livet är gott!!

Några stopp på cykelturen måste man ha.... Lite klättring på Norråsagatan.

Träd kan ersättas...faktiskt!

Kram 

Tänk er en liten gympahall med 10 luar i 10-13 årsåldern. Full tillgång till redskap, bollar, madrasser och annat kul... Jag tänker främst på kalvar på grönbete, alternativ hög ljudvolym. David hade för ett tag sedan läxa om örat, ljud etc. Olika decibel-tal. 20 för lugn villagata, 50--70 vanlig samtalston...jag förhörde honom på detta och kommer bara själv ihåg två nivåer...dessutom är de säkert inte helt rätt. Hur som helst - uppe i Åkers gympahall var det 300 decibel - jag lovar!!!! Jisses.. Vi fick lite andrum och gjorde en megahandling på Willys samt hämtade familjepizza till grabbarna.

David är jättenöjd och det var ju liksom det som var meningen. Han skulle ha grabbkväll för att han fyllt 12 år och springa hinderbana, ha "dampboll" vilket iofs inte lät så trevligt men de hade trevligt. Pizzan satt fint efter några timmars spring och även vi andra slet åt oss en bit.

Vi ska hämta alla kl. 21.00 och sedan hem och äta lakritspannacotta. Alltså jag är fullständigt livsfarlig i en Willysbutik eller dito när jag har lite tid och det är kalas på gång. I morgon har vi bästa kollegan Cissi m. familj på middag och eftersom vår ugn är trasig så får man inrikta sig på maträtter som kan göras på spis. Pannacotta till efterätt är ju ett gott alternativ och jag fick syn på lakritspulver....det lät häftigt. Hann och svänga ihop ett prov medan jag var hemma med varorna - får se hur det smakar i munnen. Laktrits förmodligen!

Gooooood kväll!!!!

David in action - hinderbana

Å den ständiga frågan - hur mycket går det åt? Det räckte...kan jag tillägga!!

Ergonomisk sittställning

Jodå, lillasyrran fick oxå vara med på ett hörn...o ta sig ett pizzahörn..

Många tankar när jag sprang min löparrunda efter jobbet. Förövrigt en av de bästa på länge. Orken fanns och så kändes mina nya skor snabba! 13,27 km på 1 h och 11 min. Det är JAG nöjd med. Jag brukar ju faktiskt skriva när det löpet känns skit så jag kan ju få vara lite stolt i bland. Tillbaka till tankarna. Ser RUSTA's lager i Gamlarp till vänster när jag springer höger mot Träslända. F-n att vi inte fick det nya Sverigelagret till Nässjö. Jag var nästan 100 på att så skulle bli och var rent ut sagt ledsen när nyheten kom häromdan att så blir inte fallet. Inte irriterad och arg men ledsen... Norrköping vann kampen mot Nässjö. Vår stad hade behövt det. Så många nya jobb som nu går om intet och dessutom förlorar vi dem vi redan har i RUSTA's regi. Inte kul! Än värre för lilla Landsbro där Rusta oxå har lager - slår väl ännu hårdare mot ett litet samhälle. Ja, ja... Grattis Norrköping då!!

Vidare går benen mot Träslända. Solen står lågt på himlen och strålarna når horisonten och lyser upp träden... Svårt att förklara - kolla bilderna nedan. Det ÄR så vackert. En annan helt underbar syn från morgonen var Ingbergssjön. Alla som åkte förbi kan inte ha missat detta. Sjön såg ut som en kokande gryta. Ånga steg från ytan - kunde inte se mig mätt på det och höll nästan på att fara rätt ut i rondellen vid Lidl. Hade lätt kunnat sätta mig på en bänk vid sjön och bara tittat...länge. Vet inte vad som hänt med mig...njuter av naturen som jag aldrig gjort förut. Är det åldern? Är jag gammal? Eller är jag rädd att inte bli gammal och få uppleva årstidernas växlingar år efter år?

Mot stan och city. Vår vackra stad Nässjö som snart fyller 100 år. Sprang längs hela Rådhusgatan och helt plötsligt tändes lamporna under de små träden. Häftigt! Å det glöder ju iallfall lite om Nässjö stad betr. affärshändelser. Audio Video öppnade idag. Bra! En sån butik har vi behövt länge. Hoppas nu att den får vara kvar!!

Öppnar dörren till huset och möts av en doft...stekta kantareller. Det är oxå höstglöd på ett litet speciellt sätt. Svampmackor till kvällsvard - kan inte bli så mycket bättre!!!

Ha en fortsatt fin kväll!

Jag pausade Runkeeper'n när jag fotade...ifall ni undrar...

   '

Vad säger rönnbären om vintern? Kall och hård..som de tre senaste?

Gott!!

Kl. 20.30 i går kväll ringde öronavdelningen från Ryhov i Jönköping mig. De hade fått remissen från Nässjö Vårdcentral och gav mig en tid redan i dag på morgonen. Riktigt skönt (och oväntat) att det gick så fort. Så strax före åtta begav jag mig iväg i den vackra morgonen. En septembermorgon som var ändlöst vacker. Hösten är så vemodigt tjusig. Kan aldrig riktigt njuta av skönheten då novemberrusk och istider väntar runt hörnet. Men innerst inne – finns det något vackrare än träd i en färgkavalkad av grönt, gult och rött, solen som ligger lågt mot klarblå himmel? Å så luften – hög och krispigt syrerik. Att jag fick skrapa rutorna var ju ett tag sedan men det gick hyfsat fort att avlägsna isen. Det går lättare när man har solen i ryggen….den värmer fortfarande…

Läkaren tackade mig för att jag tagit med mina gamla papper och läste i dem en bra stund. Helt fantastiskt i sig – det finns alltså inte en rad inskannat av gamla journalanteckningar på mitt personnummer i det gemensamma journalsystem som landstinget använder. Det har med andra ord inte hänt så mycket sedan jag läste vårdadministration 2005/2006. Det var stora diskussioner om detta då. Att ALLT skulle finnas samlas, anamnesen (=sjukdomshistoria) för var och en skulle ligga där gemensamt och digitalt. ”Det handlar om resurser” sa läkaren när jag ställde frågan om varför det inte är så. Därför är det ju bra att man tar med sig papperna själv….sparade ju nån krona och nån stackare slapp ju leta efter gamla papper. Läkaren konstaterade rätt snabbt att min värk och svårighet med att gapa inte har med mitt gamla öra att göra. Diagnosen han ställde är inflammation i käkleden. Allt pekade på det. Varför? Ja, det kan man ju fråga sig… Stressrelaterade problem, man spänner sig hårt….man kan somna med käken i fel läge……hur som helst gör det plågsamt ont (även om det är bättre nu) och svårigheten med att gapa, tugga kvarstår. Läkaren rekommenderade flytande föda (gärna med sugrör) i kombo med Ipren och Alvedon. Skulle problemen kvarstå blir det ett nytt besök.

Till jobbet och ta itu med några dagars jobb. Stressad av att var hemma…asch då… Borde väl suttit några timmar till idag men jag vill ju kolla lite på Stellas sista fotbollsträningen där flickorna skulle spela mot föräldrarna! Sedan ska jag hämta David från bandyträningen. Var det slut sedan? Njae, kvällsmat (fil med sugrör) och kolla av de sista läxorna (det mesta är dock gjort). Hade velat springa bort lite stress och negativa tankar men tror kanske inte det är så smart med tanke på inflammationen…  

...så kan jag inte göra nu..... 

Ha en go kväll!

Nej, jag har inte förhört David eller Stella på rättstavning idag. Idag har jag hjälpt en läkare på Vårdcentralen att stava. Tjänster och gentjänster. Han hjälper mig med en remiss och jag får hjälpa honom med svenskan när han skulle skriva min journalanteckning. Men jag blev rätt paff när han frågade hur man stavar till gapa. "Är det ett eller två "p"? Tänk så många år av studier han avverkat i medicinska termer, symptom och diagnoser och ändå så är de olika språken vi har såna barriärer och hinder. Å det verkar ju som om latinet försvinner mer och mer från journalerna. Lite synd kan jag känna för faktum är att parotis heter parotis både i Ryssland, Spanien och USA på läkarens språk. Men öronspottkörtel heter det bara i Sverige. Likaså "gapa"...det finns väl bara här...

Läkaren sa till mig att jag såg stressad ut. Nej, inte jag. Behöver verkligen inte ofrivillig ledighet pga öronsmärta...känner mig inte ett dugg jagad av tiden. Han tyckte jag såg ledsen och nedstämd ut. Bingo igen - det är jag ju och då kontrade han med att "livet är en ständig kamp" och man måste se positivt på allt. Det är ju lätt att säga tulipaniaros - svårare att göra en... Men han var jättebra och schysst, han tog sig tid att läsa mina gamla journaler (som jag hade med mig) och han konstaterade rätt snabbt att det var inte ett fall för vårdcentralen. Han ville remittera mig omgående i eftermiddag till Jönköping och akuten men jag sa faktiskt nej. Jag vill att någon tar sig tid att kolla igenom journaler och läser in sig på detta så jag avvaktar gärna en tid längre fram vilket läkaren tyckte var helt ok. Om det blir värre får jag åka in direkt så ringer han in en akut remiss.

Jag känner mig lite piggare i och med besöket hos läkaren. Jag hoppas ju på att allt ska ge med sig, att värken ska upphöra, att det ska gå lätt att GAPA alternativt att det onda ska "rinna ut" som 1997. Jag ser positivt på det. Det blir bra! Livet är en kamp! 

Ha en go kväll alla ni som kämpar!

Höstens palett

Himlen är sitt blåaste men jag kan ändå inte se.

Solen är så stark men min blick faller bara på min egen skugga.

Höstens palett är vacker men hos mig blandas alla tusen nyanser till gråbrunt.

Suddiga konturer och filter av grått sveper över mina egna färger.

En stark oro som jag bara vill sova bort!

Jag är så rädd och ängslan kryper tätt tätt inpå.

Med hösten kom sorger, en efter en.
Mina blå ögon letar efter lika blå himmel, sol, ljusa svar och en tydlig kontur!

Sigrid 

Lördag. En lördag med värk. Några dagar med värk....sedan i torsdags. Jag skrev om mitt gamla eländiga öra för några veckor sedan. Hade nästa glömt bort historien och så har jag nu plötsligt börjat känna av det igen. Det är ömt, det värker och jag har svårt för att öppna munnen, tugga...sjunga... Såna där viktigt saker som ingår i mitt liv. Sång och mat är några hörnstenar i tillvaron. Vill vakna varje morgon och bara känna att det är borta. Vad ska jag annars göra? Ringa professor Lundquist i Linköping och undra om han trots pension kan behandla mig...den där 16-åringen från förr. Nja, det blir väl till att försöka förklara på bästa sätt via Vårdcentralen och bli remitterad nånstans. Det finns ju km av journaler om fallet så man får ju hoppas att nån duktig öronläkare i så fall kan läsa in sig på mig.

Jag hinner verkligen inte med det här men vem hinner med sjukdomar? De drabbar oss när vi minst anar och slår sönder liv och planerade scheman, förstör forsatt lyckliga dagar. Jag har så många i min närhet som nu är drabbade och det känns som om allt elände ökar? Jag hoppas verkligen att mitt öra är övergående och att allt blir lugnt igen... Ni får hålla tummarna för mig!!

Värken gör att jag blir extremt trött. Ipren har jag ätit i några dagar och visst - det tar bort det värsta. Ikväll är det stor bandyledar/föräldarfest och vi är säkert över 20 st som ska samlas, äta, dricka, umgås och ha trevligt. Jag får väl ägna mig åt o dricka....eller be värdinnan passera maten - sugrör går bra. Det hade varit ännu roligare om man varit riktigt kry. Gjorde en lite party-lista som ska höja upp mitt eget humör och jag delar med mig av den. Låtarna har jag även i min löpar-lista men de går lika bra att dansa till i vardagsrummet - tro mig. Nästan så jag glömmer bort värken!!!

Ha en fin kväll därute!!!

Så var det bokat. Den 9 november kl. 19.30 är det dags för njutning på hög nivå. Då sätter jag och min kompis Susanne oss på rad 15 i Jönköpings konserthus och lyssnar till Melissa Horn. Som jag har längtat. Kan aldrig lyssna sönder dessa låtar och hon har ett uttryck som hon är ganska ensam om. Texterna ger mig både bekräftelse på och förståelse för vad jag själv har för känslor ibland. Att lyssna på vissa av hennes sånger kan liknas vid att höra en saga och jag kan som sagt höra sagorna om och om igen. Det ska bli så underbart att få höra henne live och fortare än vi anar är vi där!

Å lika glada är Elin och Stella här hemma. I går kom nyheten att One Direction kommer till Sverige i juni nästa år. Biljetterna är inte släppta än MEN bara att de kommer hit innebär att de SKA åka. Det blir till att ”hänga på låset” = sitta vid datorn nästa lördag kl. 09.00 och försöka boka tre biljetter för förmodligen får jag äran att vara med dem på Friends Arena i Stockholm. Å andra sidan gillar jag gossarna men kanske inte så mycket att jag vill lägga drygt 800 kr för att se…trmm..trmmm.. Undra om jag var lika galen när jag var i Elins ålder – det var jag säkert men det var lite andra dimensioner då. Jag var på Gubbakulan i Vrigstad och såg Carola…vilket var stoooort för mig….

Hade en tatueringsdiskussion under fredagens eftermiddagsfika. Många hävdar att folk inte får jobb pga sina kroppsdekorationer men eftersom ALLA inkl. samtliga arbetsgivare kommer att vara tatuerade om 10-15 år finns det nog en chans för de tatuerade oxå. Tiderna förändras. Något vi var övertygade om är, att i nästnästa generation kommer INGEN vara tatuerad. Förklaringen är enkel. De kommer se sina förfäder fullklottrade och se den målade huden rynkig och dan….. Ligger kanske något i det….

Ha en fortsatt go solig freeeeeeedag!!!

En saga........

http://youtu.be/VEh3CgyXKKI