Har alltid gillat att åka karuseller och attraktioner på Nöjesfält....med skräckblandad förtjusning åtminstone. Jag gillar dock inte att göra det i verkliga livet. Trots att jag ofta vill...VET jag att tillvaron inte är motvorväg hela tiden. Ibland är vägen krokig och snårig, det är jobbigt och svårt att komma framåt...rätt var det är så ligger det en stock över ävgen..eller törnen river mig benen...strax därefter öppnar sig en möjlighet och så är man på G igen. Det jag vill slippa är dessa berg-och-dal-banor....mitt i vardagen... Ena dagen trivs jag med allt och alla, jobbet flyter - känner mig stark som en varg, tycker mig klara alla små motgångar och problem, löser dem på bästa sätt.... Eufori!!! 

Sedan behövs inte mer än en heldag av introduktion av nytt ekonomisystem för att allt ska vända. Miljarder frågetecken i mitt huvud.... Lägg till en något febrig kropp, ond hals och huvud + en mage full av alvedon (2 st).... Extra mottaglig för negativa tankar och jag försöker intala mig själv - jag KAN inte kunna alla steg och rutiner genom att ha fluktat på systemet i 8 h. Det är en omöjlighet att ha full koll. Mantran som inte hjälpte just idag... Kommer sedan hem, frusen....och så har man ytterligare familjemedlemmar som behöver tröst. Naturligt kanske men lessamt lessamt. Ibland är det bra dagar och ibland är de bara sämre.. Å vad svårt det är när vagnen rusar nedåt lika fort och fint som det går uppför...

I morgon är en annan dag. Den som gick var ytterligare en av del av livet som passerade....

Ta hand om er!!!!

Sprang i eftermiddags. Skönt. Mycket skönt. Bra låtar i mobilen. Mycket Agnes nu. Mycket Maroon 5 - One more night. Den ger liksom lite extra skjuts i både ben och fötter i uppförsbackarna. Sprang bl.a runt kvarteren i nya området Ledet. Så kul att se nya hus växa sig upp från grunderna. Å trots att det är kärva tider för husbyggarfirmor och förstås även för husbyggarkunder så händer det ju ändå lite däruppe. Idag såg jag en ny grund och det fejades för fullt på några av de övriga kåkarna. Vita fasader är det som gäller och den kulören är min dröm för vårt eget hus till våren.. Tanken är att vi ska måla om då.. Å tanken ska förhoppningsvis bli till handling...

Löparturen gick vidare och så hände det som inte får hända. Jag tappade min mobil. Den for ur midjeväskan och till en början syntes inget på den. Inga sprickor, inga skador. Men sedan upptäckte jag att knappen som för mig bakåt i menyerna inte längre förde mig bakåt. Fanns jag i menyn "Spotify" kunde jag inte komma bakåt till huvudmeny. Så tråkigt. Visst - min iPhone 3 sjöng verkligen på sista versen. Seg, laggig och faktum var att jag ringde för två veckor sedan och kollade upp kostnader för ny iPhone 4. För det skulle vara en 4. Jag behöver minsann inte en 5:a. Inte jag inte. Jag behöver INTE det senaste.....INTE!!!!

Om fyra veckor kommer min nya telefon. En 5:a. Det skilde inte så mycket på priser och han i andra änden (de som ALLTID lurar oss kunder) övertygade mig om att femman var så mycket bättre och att jag skulle ångra mig om jag inte tog den. Å eftersom en stor del av livet är telefon - Facebook, Wordfeud, Spotify, Bloggplatsen...så why not!

Å Maroon 5 heter väl inte 5 för inte....????

Natti!

Ps. Eftersom inte heller uppladdningen fungerar på tappade mobilen har jag skrämt liv i min gamla Nokia och den ska jag leva med nu i fyra veckor.... Alla Wordfeud-vänner - jag återkommer ;))

Jag trodde till en början att Eksjös Storegårdshallen var varmare (=mer behagligt inomhusklimat) än Nässjös hockeyhall men det tog ca en kvart innan jag ändrade mig. Det är kallt och rått i en ishall MEN det kan ha något med min klädsel att göra. Fleece och höstjacka räckte inte. Jag gick ut då och då under Davids bandyträning och värmde mig. Gick en sväng uppe i Vattenledningsparken - en sån där otroligt vacker plats som blir ännu mer magisk när Melissa Horn spelar för mig i mobilen. Det fina fina gamla vattentornet når till himlen...nästan... I kväll touchade tornet molnen, kanske har det med mental ro att göra - det finns en framtid trots att höstmörkret och tillhörande kyla börjar få grepp om tillvaron.

Tog en runda neråt Eksjö Camping. En campingplats och badplats inbäddad i höstlöv och stämningen blir ändå lite vemodig. Barnens lekar i vattenbrynet har för säsongen upphört och rösterna från campinggästerna har tystnat. En o annan husvagn fanns dock kvar, men utan minsta liv... Minns tillbaka på somrarna 05 och 06. Då campade vi här en vecka i augusti och hade fantastiskt väder båda åren. Jag tänkte tillbaka på underbara morgonpromenader sjön Hunsnäsen runt, vi gick från campingen genom just Vattenledningsparken till centrum på lördagen, lyssnade och tittade på Eksjö vaktparad, köpte glass och hade väldigt trevligt. Lite husvagnssaknad där.....

Å så tillbaka till ishallen och kolla mer bandyträning. De åker snabbt nu, 00- och 01-pojkarna och målvakterna gör snygga räddningar. David nästan somnade i müsli-tallriken vid kvällsmaten och han lär somna helt ovaggad. Sitter och kollar Moreus med gäster och jag måste tillägga att det är ett skönt program. Blandningen av Timbuktu och Malena Ernman - bara det...

Ytterligare ett + idag - ljung inköpt och dessutom nedplanterat i utekrukorna...man tror ju inte det är sant..så bra det känns... ;) Ibland överraskar man sig själv...till det bättre...

Godnatt!!!

Jag har ett hett tips. Boka ett besök på Nässjö kontorsmuséum. Faktiskt en helt suverän upplevelse. Det är klart - man kanske är extra intresserad när man jobbat på kontor i hela sitt liv men det borde tilltala många. Han som driver detta - Kennert Johansson - har jobbat med service på räknemaskiner, skrivmaskiner etc. etc. i hela sitt liv och här snackar om någon som "brinner för något". Muséumet ligger på Anneforsvägen, strax bakom Elsies café och Kennert har själv renoverat denna byggnad vilken dessutom är en av Nässjös äldsta. Han berättade med sån glöd om sin renovering, sitt intresse för historian bakom. Han hade tidsenliga möbler i ett av rummen och det var lite som att stiga in i 1800-talets slut. Ett helt rum fullt med räknemaskiner, skrivmaskiner, räknesnurror, bokföringsmaksiner.... Det är häftigt att faktiskt ha fått vara med i denna explosiva utveckling. Bara på 20 år har det ju hänt massor. Så om ni får nån tid över, boka ett besök. En sån härlig skatt som en mycket trevlig människa bevarar på bästa sätt. 

Aktiviteten skedde genom jobbet, eller rättare sagt någon tog tag i detta, föreslog - tack Pelle! Efter detta besök blev det AW på Hotell Högland. Denna gång hängde det på några fler för att vi valde just Nässjö. Dessa personer avvek extremt tidigt (?) så nästa gång blir det Jönköping. Hur som helst - det var trevligt och afterwork-buffén hade verkligen tagit ett steg i rätt riktning. Supergoda kycklingklubbor, revbensspjäll.... Mums!

Idag lördag har jag samlat några plus för min egen del. Jag har klätt in en bok till David med plast. Jag lyckades!!! även om resultatet kunde bli något bättre. Godkänner inte David detta får han helt enkelt byta mamma. Jag KAN INTE klä böcker i plast.  Dessutom har jag trotsat regnet och sprungit en runda. Hade som mål att bara ta ca 6 km men det blev det dubbla. Otroligt skönt!! Å nu till kvällskvisten - en mustig köttgryta som fått puttra på spisen i över en timma. Ett recepthäfte från Arla som gav bra med inspiration. Mat från grunden - gott!!!

Ha en fin lördagskväll!!!

Känner mig gnällig i kväll så vill ni inte läsa gnäll kan ni sluta läsa nu...

Vi har 10 dagar kvar av september månad och gradantalet ligger mellan 3--4. Stel som en pinne sätter jag mig i bilen och förväntar mig nästan frost på rutan. Nähä - inget bilruteskrap vilket åtminstone är något positivt. Förra året så här dax beställde vi en resa till soliga Egypten. Minns hur skönt det var, att ha den där resan att se fram emot. Man visste att man skulle få hög värme, sol och bad för en go vecka, bryta av det svenska höstrusket... Kan av ekonomiska skäl icke så göra höst efter höst...

Om man bortser ett ögonblick från att det är mysigt att kura under filten i soffan och tända värmeljus känns det bara så GRÅTT framöver. En lång period med regn, hårda vindar, snö, kyla, halkiga vägar, isfläckar väntar och jag gillar inte. "Flytta härifrån om det är så jobbigt" tänker ni och kanske säger. Å visst - det hade jag faktiskt gärna gjort. Tyvärr finns inte möjligheten. 

All ångest handlar ju i grunden om inställning. Rätt inställning och fel inställning. Å jag kanske har fel inställning till höst och vinter. Jag ser förbi de där vackra oktoberdagarna - eventuell brittsommar - som kan vara fantastisk. Jag fastnar i regnmolnen. Jag ser förbi de vackra vinterdagarna med gnistrande snö i sol (som förvisso är extremt få och sällsynta) och ser bara mig själv stå och frysa när bilrutorna ska skrapas.. 

Klä sig rätt är ett utmärkt sätt att eliminera det värsta. Bra skor, varm jacka och frän halsduk + vantar - det kommer man långt med. Barnen har redan fått sig en omgång fingervantar.

Gokväll -å så lite härliga soliga minnen för att förgylla!!!

Kovik, Gotland - jag och Ulf

Mamma och Stella med glass... Kneippbyn

Botaniska trädgården, Visby

Barnen på Fiskaregränd i Visby

Tofta strand en het dag när maten äntligen kom...

Stella o Tindra bygger

Alexander och Elin på Gotlandsfärjan - en hel semester ligger framför oss!!

Lilla Karlsö, Gotland

Susanne och Tindra från sommarens mitt - midsommarafton

Midsommartant och midsommarflickor

Tjusigt!!

Elin, David och Stella slutar klass 5, 4 och 1

Trädgårdsbjörk - sommarbjörk

Hur ofta ställer man sig inte frågan - gör jag rätt? Det sista Alf B Svensson sa till oss föräldrar till klass-2-barn på föräldrarmötet i Åkersskolan var: "Även halvbra föräldrar får finfina barn". Det känns ändå rätt bra i magen när man hör det......för visst är det så att även jag hotar, mutar och säger saker jag ångrar. Alf som jobbat i nästan 40 år som barnpsykolog i Nässjö kommun sa så många bra saker ikväll. Har förvisso hört honom förr, både föreläsa om att hålla kärleken vid liv och just om temat barnuppfostran. Ska jag vara riktigt ärlig satt jag mest o längtade hem till mina barn.... 

Kvällen till ära ägde även föräldrarmötet i Johannas klass på Brinell rum och det hade jag ju oxå velat gå på. Ulf och jag fick helt enkelt dela upp sysslan. Å jag fick äta barnens egenhändigt gjorda muffins. Gott!!! Jag satt och tänkte att kvällen hade löst sig på bästa sätt. Hemma hade Johanna fått uppdraget att fixa kvällsmat, se till så att åtminstone Stella var tandborstad och klar för natten. Belöning om 50 kr skulle utdelas om uppdraget var utfört med belåtenhet. Kan meddela att inte en krona gick från min plånbok till min äldsta dotter. Hon kom precis ut från duschen när jag kom hem 40 min senare än jag aviserat... Ingen hade varken ätit eller borstat tänderna. Hon hade glömt bort tiden och jag fick just ett sånt där utbrott man som förälder inte SKA få. Ilska, trötthet och vanmakt efter först en tuff dag på jobbet och sedan några timmar till utan att hjärncellerna får vila.

Men jag ska ändå avsluta kvällen med att säga att jag älskar Johanna för det var oerhört viktigt. Å utan skryt säger jag det ofta till barnen och de svarar "Älskar dig med!".....trots att man blir heligt förbannad ibland...

God natt!!!!

Jobbdag. Tisdag. Mycket att göra. Kanske man ska sluta där…eller ska man brodera lite... Har i hela mitt liv varit kass på att sy men i varje fall något bättre på att brodera ut text... Slapp att se allt regn som kom på förmiddagen eftersom jag hade fullt upp med att kolla i papper och på datorskärmen. Efter lunch blev det ju ändå vädergudarna lite hyggligare, inte för att gradantalet lyfter mig mot högre höjder men det är ju ändå uppehåll. Man är tacksam för det lilla!!!

Efter jobbet skulle jag tagit en runda med löpardojjorna men jag har faktiskt ingen riktig ork – varken mentalt eller fysiskt. Kelda soppa och två kokta ägg är väl inte mycket energi att springa på…. Kunde jag väl iofs råda bot på när jag kom hem trots att klockan springer iväg. Ibland stämmer inte huvudet ihop med önskan helt enkelt. Att se huset när man kommer hem - har vi haft en tromb? Eller är det bara barn som inte lyfter ett finger eller hjäper till nada? Mentalfysisk ork - kom gärna när det suger i....

Å så är det fotograferingsdagar. Missar man eller glömmer bort denna lilla informationsrad i barnens veckorbrev får man veta ändå… Sent igår kom Elin på att det var just fotografering idag tisdag och hon rusade till duschen. Hur det gick i morse…vet jag inte men jag kan tänka mig att spegeltiden var mer än fördubblad. På frågan hur det hade gått – fotograferingen var inställd – sjuk fotograf. Med andra ord – hon duschade och stimmade helt i onödan ;)

Ha en fortsatt fin kväll!

Idag är skolor, fritidshem och förskolor stängda i Nässjö kommun. En sån där bradag när man är hemma med kidzen. Hade tänkt att jobba eftersom Ulf rent kroppsligen är hemma. Men eftersom han jobbat natten bör han sova åtminstone fram till kl. 13.00 och då är det rätt lägligt om frun tar hand om markservicen. Dessutom sköna timmar med barnen!!! Å jag låg GÄRNA kvar i sängen i dag på morgonen och kramade Stella. Det är kvalitetstid, mystid, bratid på MYCKET hög nivå. 

Det var ett evigt regnande och ruskväder hela förmiddagen. Stella och David gjorde lite läxor, vi spelade vänd-10 och det blev även en film framför TV'n. Efter fläskpannkakan till lunch blev det en go eftermiddagsfika hos min Susanne i Sandrydet. Numera är det inte ofta det händer - att man bara sådär åker ut på en fika. Hände mer förr när man var mammaledig. Jättetrevliga timmar passerade och Tindra och Stella lekte och hade trevligt så även vi vuxna. Tindra visade Stella att hon kunde cyklade och Stella visade Tindra sina nyss tagna hål i öronen...

Alltså detta med hål!!! Hål i strumpan är negativt, hål i ett cykeldäck är väl ännu värre.... Hål i öronen är ju såååå spännande och så kul att fixa. Stella var som en spänd fiolsträng i lördags innan det var dax. Å så duktigt hon var - inte ett knyst sa hon när de togs...för faktum är ju att det känns lite...

En härlig bradag är snart till ända och i morgon är det jobb och skola!!!

Hål i öronen - då är man lite vuxen och väldigt fin!!!

Snygga alternativ till läkörhänge nuförtiden!!