Såg en ljusning i horisonten när jag tog mig till jobbet idag. Det är ljusare nu kl. 7.30 på morgonen. Jag kände vårdoft i luften när jag gjorde några ärende på stan mitt på dagen. Tänk va billigt lite lycka kan vara! Ett par andetag och hela jag fylls med positiva och förhoppningsfulla tankar inför framtiden! T.o.m den grönbruna skymtande gräsmattan i stadsparken (på vissa få ställen) kan se riktigt härlig ut ; )

Men så blev det eftermiddag och lite vita flingor (stora som dassa'lock) fylld hela himlen utanför fönstret. Ett litet bakslag, visst.... Men det är lite som i vårsång absolut nr 1 "Blåsippan ute i backarna står"... Vi får ha våra stövlar och snökängor på, ett tag till! Vi har bara nosat på februari och det är läääänge kvar till varmare vindar. Men ändå känns det inte så hopplöst jobbigt. Det BLIR ljusare för varje dag som går. Vår av doft tar kan ingen ta ifrån mig och de positiva tankarna jag har när jag tänker framtid, sol och sommar - de är mina! "Idag är den första dagen på resten av mitt liv"!!!

PS. På tal om blommor. Vi hade en liten ensam pensé som växte precis intill vårt hus hela sommaren och hösten I GRUSET... Nu när de värsta snöhögarna smält bort strax vid huset kom den lilla rackaren fram. Gul o fin! Ja, det är en riktig (inte plast) - snacka om överlevare!!!!

Ha en bra kväll!!

...en liten blomma...som överlevt...

Härlig service vi har på Renstigen 11. Hemgjorda fastlagsbullar (inte semlor) levererades kl. 11.00 tillsammans med mor och far. Social samvaro även att mamma nog trodde jag ville UUUT och springa hela tiden... För visso sant men det ena förtar ju inte det andra....Har hunnit det oxå idag ; )

Till middag blev det rester av rofruktsgratäng från gårkvällen och köttbullar. Helt ok faktiskt! Fransyskan igår blev INGEN höjdare...segt som 17. Nästan så jag satt o tänkte att falukorv skulle vara godare.

Sen blev det Bio på Saga i Nässjö. Filmen Trassel skulle ses av Stella, David, Elin o mig. Å den var sevärd - faktiskt så jag tyckte den var riktigt riktigt kul. Barnen gillade den skarpt. Stella viskade vid något tillfälle - "Jag vill inte att den ska ta slut, mamma!!"

Efter kvällens undebara löparrunda i lagom temp (1 grad) välkomnades jag av nystekta pannkakor som Ulf fixat till. Härligt!

Nu solsidan så go kväll!!!

Det är riktigt trevligt att gå på bröllop och inte vara jääääääättenervös för att man ska sjunga!! Men det är väldigt trevligt att sjunga oxå...... ; )

Idag var det en av min mans kusiner som gifte sig. Andreas Nors med sin "käresta Pernilla" som det stod i programbladet. I häradets största kyrka - Flisby ägde det rum och man kan väl milt uttrycka att de inte prickade in det bästa av väder. Men det var vackert, de var vackra, vigselakten var vacker, de såg så lyckliga ut. Pampigt orgelspel och trumpet - härlig kombination. Som utgångsmarch spelade kantorn (min körledare) "We are the champions" och jag kan nog sätta en peng på att det var första gången han spelade den låten just på ett bröllop. Önskemål från brudparet hörde jag sedan! 

Prästen talade några personliga ord till paret. " I arbetslivet får ju du, Andreas ta många snabba beslut bråttom bråttom (han är ambulansförare). Å du Pernilla har ju hur mycket tid som helst att fatta dina beslut (hon är jurist)". Jag lägger ingen som helst värdering på dessa "ord" men kan bara konstatera - så olika vi uppfattar yrkesroller....o framförallt rollens tid!!

Nu är det fransyska jag väntar på - den ska upp till 61--62 grader och sen ska rotfruktsgratängen (som jag o Jois snott ihop) in. Sen ska vi äta och SEN blir det melodifestival, del 1......

Kram till alla!! 

Jo, det är faktiskt så. Det heter faktiskt så!!!! Första körövningen med Norra Solberga kyrkokör för säsongen och den 3:e april är det dax för konsert i Flisby kyrka. Vi sjunger "Dansbandsmässa". Jajemänsan - Ingmar Nordström kommer.... Yes! Pappa du måste vara där!!! En stor favorit...till min pappa. Det var ju en "given" julklapp varje år. Saxofonparty 1, Saxonfonparty 2, 3, 4, 5, 6, 7.....12 - och det blev kanske lite för mycket av det goda!!!

Hur som helst. Dansbandsmässan är c a 12 sånger med andling, tänkvärd, vacker text och väldigt fin musik. (Lyssnar man INTE på texten kan man tro att det är vilken underbar smäktande kärleksballad som helst.) Sanna Nielsen är solist på skivan och hon sjunger "amazing" så klart. Välkomna alla till Flisby kyrka den 3 april kl. 18.00 Det kommer att låta helt fantastiskt - jag lovar!!

Nu återstår bara bara Let's Dance (ja, ja, ja det finns ju inget annat vettigt ikväll att titta på) o så hemmagjord pizza för kvällen!!!! Barnen hjäpte till att hacka, skära och fixa - GULD!!!

Ha en fortsatt fin kväll alla vänner!!!

Rubiken kan väl tyckas lite skrytsam då den handlar om mig... Dagens blogg ägnar jag åt mina smeknamn eftersom en kollega till mig var lite nyfiken då min Sus beskrev mig som "Tulledockan" på Facebook. Kanske möjligen har jag skrivit om detta innan men TV kör ju oxå repriser..

När var liten bebis hade mina två bröder en speciell namnlek. De "döpte" alla familjens medlemmer till olika smeknamn...mer eller mindre obegripliga. Mamma har en lista någonstans på exakt vad alla hette men jag kommer bara ihåg att far hette "Labbodis" och mamma hette "Senta". Någon hetter "Nanno" och "Labbos" oxå.. Ja, ni undrar säkert - hade de inga leksaker? Något Wii minns jag aldrig att vi hade men för övrigt anser jag att leken var oerhört kreativ med tanke på att Anders var 9 år och Pelle 6 år. Det enda namnet som än idag består är faktiskt det jag själv fick = "Tulsis" vilket med tiden blev "Tullan" med hela släkten och "Tulledockan" var nog mest mamma som sa. Vissa av mina morbröder o mostrar säger fortfarande Tullan när de hälsar.

Å så är det ju Fia-Lotta oxå men det är mest Susannes barn i Sandrydet som kallar mig det. Lite märkligt det hela för jag har alltid gillat "Sofia". Har aldrig haft någon period där jag ogillar mitt namn (som många ju har haft) även om jag under Kulla-Gulla perioden hett önskade att jag skulle haft "Gunilla" som tilltalsnamn. Å faktum är att jag heter ju det oxå - men i andranamn...

Så nu Pelle-kollegan, vet du det ;)))

Nej, det är inte någon av barnen som fyller....lääääängesen man hade två-åringar. Det är min blogg som fyller 2 år idag! Det har varit (ÄR) en fantastisk resa! Att skriva av sig en gång om dagen, saker som engagerar, något jag har funderat på, något som berör mig - det känns alltid väldigt bra att dela med sig av detta. Att skriva är som att rensa hjärnan - ungefär som när man springer eller går en runda (å det gillar jag ;)

Visst, det kan vara en svår balansgång ibland. Det behöver inte vara journalistik, det får gärna vara personligt men ibland har jag kanske lämnat ut lite för mycket och därmed blivit sårbar. En gång (för det har bara hänt en gång) har jag blivit superledsen för någon oerhört elak kommentar. Nästan alltid blir jag både tacksam och glad för allas vänliga ord om hur intressant o kul det är att läsa. Mycket av den konversationen sker ju på Facebook eftersom bloggen har en direktkoppling dit.

Skrivardrömmar är det många som har! Att starta en blogg är verkligen ett sätt att öva sig och få utlopp för sitt skrivande. Skrivandet kan ske för byrålådan oxå vilket dessutom även sker för mig. Otaliga är dikter o annat som "skräpar". Att få publicera något vore naturligtvis väldigt kul! Det får dock vänta. Jobb, familj o allt runt omkring tar den tid som finns o att skriva en stund på min blogg varje dag ger mig i nuläget exakt det jag behöver när det gäller att bilda ord o meningar av bokstäver. Å jag tänker inte sluta resa än på länge....

Ikväll blir det alltså födelsedagskalas! Jag får nog fira med Proviva o Dofilus då även min mage har krånglat... Skål!

Myntet har alltid två sidor... Att lyssna på en "story" utan att ha hört bådas version kan vara förödande.. Jag har en känsla av (läs= VET av erfarenhet) att en del människor lyssnar endast på en version. Sedan bildar de sig en uppfattning av hur det är!! Fast det kanske inte ÄR så... Jag skriver lite i gåtor och det klart - jag kan ju inte förklara exakt vad jag menar här...skulle lämna ut människor helt utan anledning.

På ett utvecklingssamtal jag hade en gång sa min chef något väldigt klokt. "Vi är inte här för att älska varandra, vi är här för att göra ett bra jobb". Å så är det ju. Trots att vi kanske inte alltid gillar våra kollegor måste vi ändå kunna utföra vårt jobb på ett bra sätt och ha förmågan att samarbeta! Det gällde inte mig den gången utan just i största allmänhet betr. samarbetsproblem på avdelningen. För JAG gör ju inga fel..... ; )

Hur vägleder man en tonårig som tycker "livet suger"? Hur coachar man en tonåring när man själv känner sig som en skållad råtta? Var hittar man ernergin att hjälpa när man själv säkert behöver hjälp med att bromsa det där ekorrhjulet??

Att höra en lärares version av en sak är inte alltid roligt. Att höra sin dotters version av samma historia är ju nyttigt! Myntet har alltid två sidor, en historia har alltid två infallsvinklar. Jag älskar min dotter men kan inte acceptera ett mindre bra beteende! Tack-o-lov kan jag prata med henne o när tårarna bränner på kinderna förstår hon förmodligen att i morgon är en ny dag!!!

PS. Minns när jag gick i 8:an o drämde till en killklasskompis i huvudet med en papperskorg... Anledningen till min ilska var att han retade mig för OCH SA INFÖR HELA KLASSEN att jag var kär i en speciell kille i en parallellklass. Det hela slutade med att han fick sy några stygn hos skolsköterskan (djupt sår på hakan). Grejen var ju att den skadade killen var kär i mig (vi var ihop sen i typ 8 år....) Det slår mig plötsligt - min äldsta dotter kanske har ärvt mitt temprament? Hmmmmmmmmm....

Denna långa, kalla, fattiga månad är över. Inte för att jag tror att februari blir varmare eller "rikare"... Kortare ÄR den - det är faktum! El-räkningen som kom förra veckan gjorde stort hål i de flestas plånböcker enligt vad jag hört. (Största samtalsämnet förra veckan vid fikabordet.) Tänk vad bra och billigt allt blev när elmarknadens monopol slopades. Nu vet vi konsumenter precis vad man ska ha för el-avtal och vi tjänar storkovan på billiga kontrakt med våra elbolag. Vi är dessutom väl insatta i hur och varför det har blivit som det blivit. Ironi, ironi, ironi.... Jag blir heligt förbannad när jag tänker på vilket virrevarr det är. Men uttrycket gilla läget gäller ju även ovan och jag är tacksam när hemmet är varmt!!

Å när vi ändå är inne på ämnet "el". Någon som såg Wallander igår - när de sprängde en stor kraftstation som försörjde hela Ystad med ström. Vad vi är utsatta!!! Vi behöver ju el till ALLT!!! Larm, dörrar, trafikljus, you name it... Orkade dock inte kolla färdigt på herr Wallander. David lekte följa John med Ulf i går o kräktes sent på kvällen. Efter det sov jag mycket oroligt hela natten och känner mig nu trött som bara den. Även Elin o Johanna har varit konstiga i magen o varit hemma hela dagen.... Bara jag kvar nu.....

Fick ett utskick idag om vinleverans, fraktfritt till hemmet. Lite exklusivare viner än vad vi kanske brukar njuta och tanken slog mig att det skulle kanske vara lite smidigt. Men NEEEEEJ - vi behåller monopolet. Jag går gärna till Systembolaget och köper mina boxar o flaskor inkl. bra service ;))))))))

Natti!!!