Läste ett schlageromdöme igår från Smålandstidningen: "Det finns saker som inte går att kombinera - mjölk och kolsyra, lingonsylt och kethup, pop o opera. Låt opera stanna på Operan".

Med ovan i bakhuvudet känns det extra roligt att Malena vann igår. Lika ledsen som jag blev när det stod klart att "Moving on" inte skulle vinna, lika överraskad och glad blev jag när La voix faktiskt tog hem rubbet. Det fanns så många bra låtar i år så utgången var oviss. Resultaten från de olika städerna talade ju sitt tydliga språk och var mycket varierande. Det fanns ingen trend tillika solklar vinnare. Lycka till i Moskva Malena!! (om du nu har "tid" att sjunga ; )

Annars har helgen gått i 170 knyck. Avslutningsbowling med bandyföräldrar, gratta svärfar 68 år, David på bandyavslutning med pizza och dimplomutdelning, Elin på kalas, vi bortbjudna igår kväll... Nu söndag o en runda i skogen väntar. Vårluften känns i näsan och nu är det snart nära. Mitten på mars....Vår!!!!!

Kram

Bara för något år sedan hade jag inte en aning om vad en blogg var. Brydde mig inte speciellt mycket heller... Mest var det väl "kändisar" som höll på sina hemsidor så fansen kunde läsa vad de gjorde på dagarna. Säkert är det många som frågar sig varför man ska hålla på att blogga? Ärligt talat har jag inget riktigt bra svar även om jag tycker det är riktigt kul att både skriva inlägg och läsa andras. Mental terapi och på köpet får jag en elektronisk dagbok. Ett är säkert - det är väldigt många som har det som hobby! Bara "bloggagratis.se" har över 30.000 st bloggare och det finns ju massor av andra plattformer.

Att läsa andras bloggar av helt okända människor är spännande. Precis som att läsa böcker är detta ett forum som kan ge både kraft och energi och skratt.. En välbesökt blogg av "fyrbansmamman" skrev ett inlägg med tanke på kvinnodagen som var helt fantastiskt! för att nämna ett exempel.

Jag är också fascinerad över hur bra o fängslande många bloggare skriver. Kan jämföras med "riktiga" författare. Lika tjatigt som jag tycker Liza Marklund skriver sina historier om mordfall etc. lika fantastiskt tycker jag Kajsa Ingemarsson skildar vardagslivet i sina berättesler. Men smaken är som vi vet delad och det finns folk som anser bloggande är allt annat än intressant. Själv är jag inte ett dyft intresserad av att läsa Linda Rosings blogg men jag tycker det är coolt att hon tjänar bra med pengar på det.....

Godnatt

Hematom är latin o svenska benämningen är blåmärke. Jag ådrog mig ett igår utan att eg. göra någonting. Satt och åt lunch när det plötsligt smärtade till vid högra handens pekfingerknoge. Huden omkring blev blå och det gjorde jätteont. Inte för jag är hypokonrisk lagd på något sätt men eftersom blåmärket växte i omfång under natten och ändrade färg ringde jag Vårdcentralen idag. Jag ombads omedelbart komma upp och det konstaterades "ytligt brustet blodkärl" vilket är helt ofarligt och alltså resulterar i blåmärke. För att vara på den säkra sidan fick jag ta blodprov för att utesluta allvarligare sjukdomar. Jag hörde läkaren säga ordet leukemi i nästa mening och helt plötsligt kom eftermiddagen i en helt annan dimension.

Det räcker med ett besök hos VC så blir man genast mer tacksam för att man är frisk, har friska barn, nära o kära... När vardagspusslet ibland känns näst intill omöjligt att lägga inträffar ngt litet, litet som gör att fokus på vad som är viktigt blir så mycket mer synligt...

Godnatt

...är vackra djur - särskilt en bit på håll. Idag var det JAG som skjutsade ut Johanna och hennes kompis till Lövhult för ridlektion kl. 15.30 Kompade 2 h från jobbet. Fick nämligen lite dåligt samvete när Johanna på morgonen frågade: - Mamma, kan inte du komma ut o kolla någon gång på mig när jag rider? Bestämde mig redan då för att göra det (det är 1,5 år sedan sist). Det har blivit Ulfs avdelning och detta beror dels på en alltför tidig "tid" som inkräktar för mkt på mina arbetstider. Den andra pinsamma orsaken är att jag helt enkelt är rädd för dessa djur.

Rädslan grundar sig i en avåkning som slutade med rejäl bula samt näsblod när jag var 7 år. Ett icke inridet sto kände sig inte alls bekväm med den sadel far klädde på henne och det gick som det gick. Jag flög över huvudet och hade väl en väldans tur att det inte gick värre. Har aldrig sedan dess suttit på en häst och väldigt sällan varit i närheten av djuren.

Man har ju läst att man överför sina vanor och rädslor omedvetet på barn (t.ex tandläkarskräck). Ja, min hästskräck har Johanna definitivt inte ärvt av mig i varje fall. Hon skulle kunna vara i stallet dygnet runt. Jag blev så stolt när jag såg henne på hästryggen idag. Rak i ryggen och hon hade ju lärt sig massor sedan sist. Samtidigt är det jätteroligt att hon har ett stort hästintresse tillika fritidsaktivitet - BARA jag slipper vara nära djuren.

Jiah....

Det är så skönt att få en rejäl massage... Första gången jag kom i kontakt med denna aktivitet var på Tylösand SPA när jag och fyra andra vänner firade att vi fyllt 30 år. Helt fantastiskt tyckte jag det var då men det blev inget jag "unnade" mig och förknippade mest med just Spa-weekends.

Nu har det blivit en vana och en mer regelbundna behandlingar. Timmarna efteråt är jag mer törstig och frusen men dagen efter är man full av energi och man känner sig lätt som en fjäder. Kan varmt rekommenderas!!!

Nu sitter jag o myser med Johanna efter en god pastamåltid som hon har lagat. Jag har läst godnattsagor för David o Elin och Ulf....ja han är faktiskt på innebandyträning... Eftersom det var 10 år sedan sist så lär han väl vara rätt mör, precis som efter en massage.

Hörs!

Det finns vissa ljud jag inte tål. Det finns ljud som jag är fullständigt allergisk mot. När för många barn (o inte bara mina egna) tjattrar med full dagisvolym är ett exempel, ett annat är icke melodiös opera när det bara vrålas för full hals utan några som helst nyanser.. Lägg till att jag då är grymt musikintresserad men denna genre kan jag inte på något sätt "lära" mig. Något av det absolut värsta ljud jag vet är "hockeysurr" när man inte sitter framför TV:n. När man kollar på matchen försvinner på sätt o vis ljudet och man engageras på ett annat sätt.

I skrivande stund hockeysurrar alltså TV:n och ännu värre är - ingen!!!!? sitter framför? Min indian eller jag menar Ulf duschar o barnen är inte heller intresserade. De hejar oftast och helt naturligt på det laget som leder serien lr som vinner SM-guldet. För min del klappar väl hjärtat för HV71 - vi bor ju i Jönköpings län, ju?? Men det är nog mest för att en av mina kusiner spelade i laget för många år sedan. För två år sedan hejade jag lite på Modo och det berodde endast på ett en av mina andra kusiner var marknadschef för dito Hockeyklubb. Det året blev de SM-mästare.. ; )

Som kanske framgår är alltså min sambo djupt allierad med Frölunda och går det bra för dem så får dessa kvällar en roligare "stämning". Just nu leder Frölunda över Luleå med 2-1 i kvartsfinalsmatch nr. 3. När det gäller bandy skriker vi på "di blåe" men ikväll säger vi "heja di röde"....

Ugh, ugh!!

Våren känns onekligen långt borta när jag tittar ut genom fönstret... Snön yr runt  och trots att det är den 8 mars är kylan ihärdig och envis.

Internationella kvinnodagen - ja, visst är det fuskigt att vi får en egen dag. Man kan se det från två håll - årets övriga dagar har vi gemensamt med männen och då har ju vi en mer än de? Annars är det vi som förlorar kampen om det är männen som "äger" alla dar förutom 8 mars.

Men vad kompenserar en ynka dag mot alla de orättvisor som vi kvinnor har blivit och är utsatta för....  Innerst inne skulle jag vilja att vi idag inte BEHÖVDE någon internationell kvinnodag. Det skulle vara jämlikt, vi kvinnor/tjejr/flickor skulle få samma möjligheter och levnadsvillkor som männen i hela världen!! Lika lön för lika arbete och fler exempel kan skrivas ner och fylla hela webben... Å så vill jag ha fred på jorden oxå ; )

Jag hittade inga ord när min dotter Johanna frågade "varför" - Varför ska man kunna detta? Hon hade med sig en lapp hem igår med olika benämningar hon skulle kunna. "Verbets olika tempusformer" Ja, jag hade svårt att förklara men jag KAN ju redan. Faktum är att jag tyckte det var rätt kul med grammatik när jag gick i skolan. Kanske att man "köpte" lärarnas resonemang rakt av - såhär är det och vi lärde oss det de sa. Barn idag ifrågasätter så oerhört mycket mer...

- Om du ska lära dig spanska är det jättenyttigt att du kan presens, imperfekt, pluskvamperfekt etc. etc. Johanna tittade frågande på mig och jag såg i hennes blick att hon inte trodde ett dugg på det jag sa...

Jag tänker tillbaka hur det var i skolan. Det var vissa i klassen som var urusla på grammatik men var orädda för att snacka på både engelskan och tyskan. Sedan var det såna som jag - duktiga på att plugga och ambitiösa o lärde sig de grammatiska reglerna men var samtidigt så rädd för att öppna munnen om man inte var 100 på att det var rätt.... En blandning av båda kanske - så får det bli - så är det!

Auf Wiedersehen! (Inte ens här är jag säker på att det är rätt stavat men den som vill kolla - do it!)