I dag för 23 år sedan hade jag gått över tiden nästan två veckor. Henry, du trivdes bra inne inne i min mage, jag gick över tiden i 14 dagar. Vilket jag naturligtvis var glad för. Du var beräknad till den 27 dec 1999 och får man välja ville man såklart ha nedkomsten på 2000-talet.

Å du kom till oss som en flicka, nöjd och glad. En mycket lugn liten bebis och din storasyster Johanna var så snäll mot dig. Du sa inte ett ord förrän du började på förskola, två och ett halvt år ihop med lillebror David. Jag var inte så bekymrad över detta. Alla sa ju att orden skulle komma och de gjorde de, med besked. Allt på en gång. En ordsamlare.

När du var femton trivdes du inte med livet. Inte med skolan och inte i den kropp du hade fått. När jag tänker tillbaka på denna process andas jag häftigare och jag kan känna ångest för hur jag kände då. Hur skulle det gå? Jag bestämde mig tidigt för att försöka förstå och någonstans i allt mörker såg jag ändå ljuset och hoppet. Allt som föll på plats.

Du blev Henry och du började så sakta må bättre. Med skolan och BUPs hjälp och en evigt tjatande mamma fick vi ordning på det mesta. ADD-diagnosen var ett av alla delar av detta.

Nu när jag ser dig är det så hjärtat svämmar över av stolthet och kärlek. Proud, Pride, Pridare! Jag ser din och Alexandras kärlek, ert liv tillsammans. Ett sånt signum och statement för att vi måste få älska vem vi vill, vara vem vi vill. Inget av de här jobbiga åren vill jag ha ogjorda. Det har gjort mig till en bättre och fördomsfriare människa. Å som du har lyckats med det du brinner för. Master Barista i kombo med måleri och skapande.

Jag är så lycklig för att jag fick bli just din mamma! Så tacksam! För 23 år sen visste jag inte om du var tjej eller kille och det är det som är så stort. Det spelar ingen roll. Huvudsaken är att du är - just du!

Den där blicken har du kvar!

I år var du jultomte i Torset, dock inte utklädd

Fantastiska Frida! Stort grattis till segern i Tour de Ski. Överlägset dessutom. Tyvärr fick hon väl inte njuta av segern så mycket till en början. Som tur tittade jag inte, det var läskiga bilder sa mamma. Jag tittade igår, eller TVn var på medan loppet gick. Vågar knappt inte titta när de åker utför och jag får en dum känsla att det händer när jag tittar. Frida repade sig efter ettårsgräns idag och jag hoppas hon firar stort. Det är hon så värd!

Jonas och jag gick in till stan och det var labbigt, slaskigt och isigt om vartannat. Men är man sugen på semla så är man. Vi köpte tre och bjöd in oss på fika hos vännen Tina. Mysigt att se hennes lägenhet och semlan var såååå god. Princess kan det här med semlor. Årets första men absolut inte den sista!

Traskade hem och vi var nästan lite Frida-trötta. Nej, ingen kollaps men nära utslagna efter att ha fått i oss mat. Ett varmt tunnebad mjukade upp oss och framförallt min onda axel. Fattar inte vad det är och inte vad jag har gjort. Det värker i den och jag vaknar på nätterna. Suck!!

Ute regnar det och fortsätter det såhär kommer det vita snart vara borta. Mycket vatten till grundvattnet och våra sjöar.

Ha en forsatt fin söndagskväll!

Ja!!! Jag vann auktion av tröja nr 35 som jag budade på. Nässjö IF spelade förra fredagen en match i Ukraina-tröjor - en välgörenhetsmatch i samarbete med Svenska kyrkan. Fritt inträde och företag sponsrade - allt för Ukrainas skull.
Jag önskade så hett att NIF skulle vinna, som ett tecken för seger i detta avskyvärda krig men tyvärr blev det inte så. De förlorade. Tröjorna har i veckan auktionerats ut och naturligtvis skulle jag bara HA Davids tröja nr 35. Å den blev min. Yes!! Minns förra årets auktion - för hjärtebarn. Den genomfördes när vi var i San José i början av dec och med nio timmmars tidsskillnad var det inte så lätt att hänga med i buden. Den fighten förlorade jag.

Idag fick jag min tröja personligen överlämnad av målvakten nr 35. David och Matilda kom ut på fika. 600 kr swishade till NIF för vidare till stöd till Ukraina. Så viktigt.

Jonas har skottat två timmar på förmiddagen. Under tiden plockade jag ned Julen. Alla tomtar och barr är borta och hemmet är laddat för VÅR och ljusare tider. Ett besök på MIO har vi oxå hunnit med. Å nu har vi en lampa med TVÅ ljuskällor. Det slutade med att vi fick ta utställningsexet. Ja jisses. Vi får hoppas att de lamporna håller länge. Det är stört omöjligt att byta nämligen.

God kväll!!

Den tröjan är MIN och är värdefull och kan bli ännu mer värdefull!!

Så har vi ytterligare en helgdag i vår kalender. En röd dag som ger de flesta av oss ledigt från jobbet. De tre vise männen vägleddes av stjärnan och hittade stallet med Jesusbarnet och gav gåvorna guld, rökelse och myrra. Sovmorgon förutom att Jonas glömt att stänga av vardagslarmet men det har även hänt mig. Jag försökte somna om och gjorde så.

God frukost och vi tog oss an en promenad i detta snöiga vita landskap. Snålblåst från vänster och snö i luften. Driviga vindar som flyttade det vi skottat igår en bra bit. När vi kom till sträckan mittemellan Spexhult och Vallbohaga hade det farit några träd över gång- och cykelvägen. Traktorn som plogar hade gett upp där så det blev att pulsa ända fram till Vallbohagavägen. Varm och svettig med vindpinade kinder kom vi hem.

Gav oss på nästa projekt. Att ta oss ut med bilen. Maten vsr slut i kylskåpet så vi åkte till ICA. Inte särskilt välplogat på stora vägen heller. Man ska väl helst inte ge sig ut alls.

Åkte upp till MIO med uppdrag omöjligt och bad personalen montera lamporna i vår nya golvlampa. Jo, de visste om att det var meckigt och till slut fick de lämna uppdraget till nån expert. Han var dock själv på laget för dagen så vi får hämta den i morgon. Under tiden satt vi åter i våra favoritfåtöljer. Vill verkligen ha! Jag märker av paddnacke i våra befintliga. Sitter böjd över skrifter, dokument och mobil så ofta så jag får ont i nacken. Men de är dyra. Vi sover på saken.

Nu blir det räkor och På Spåret om en stund - om jag inte somnar innan dess.

Trevlig Trettondag!

En icke så framkomlig GC-väg

Men vi kom fram

Vill ha!!!

Skriver väl en rad om snön idag också. Det blev minst lika mycket till i natt. Helt insnöad idag. Jonas gick upp kl 05 för att ta sig ut. Jag jobbade hemifrån och sov ända till sju. Sovmorgon jämfört med andra dagar. TV och morgonnyheter kunde jag glömma, förmodligen något vitt på parabolen.

En riktigt bra jobbardag. Jag har ÄNTLIGEN aktiverat Södra vägen etapp 1. Den vi dagligen åker på. Rätt häftig känsla att få göra finalen på ett projekt som pågått sååå länge. Det är en av de delarna jag verkligen älskar med mitt jobb. Att få hantera det praktiskt och se projektsummorna få liv och generera ränta och avskrivningar. Jag är nog lite knäpp vid närmare eftertanke. 53 miljoner kronor kostade kalaset och nu genererar det kapitalkostnader på cirka 1,7 miljoner per år lång tid framöver. Bron skrivs av på 80 år om nån mer än jag är intresserad. Arbetet med ovan har dock inneburit en del problem. Lite strul i systemet men så skönt att få det färdigt!

Skottat och skottat i flera omgångar under dagen och nu när pizzan står i ugnen, alltså wow vad jag känner mig nöjd. Skottning är gratis träning

Trevlig trettondagsafton till er alla!!

När jag skickades dessa bilder till mamma undrade hon om jag inte kunde sända dem i färg, ha ha!!

Skottar av en halv meter snö på bilen.

Den verifikationen var go!!

SNÖ! Så mycket snö. Vädervarningar och blåsigt värre. Till och med på vår internsida SNIKKE informerades det om ovädret. Jag blir bara trött ÄVEN att det blir ljust och vackert. När man tittade ut under dagen fick man flashbacks från 17 nov 1995. Då minns man vad man gjorde utan att överdriva.

Idag 10 timmar på jobbet och Jonas hämtade mig bara något senare än vanligt. Ögonen svedde av allt skärmtittande och så bar det av upp till MIO för att köpa en golvlampa med två ljuskällor. Behövligt och har varit på önskelistan länge när vi läser båda vid brasan.

Väl hemma väntade oss ett snötäcke på ca 2 dm och det var ändå lite befriande med rörelse och frisk luft. Men tungt. Å området som ska skottas är stort.

In och göra laxpudding och montera ihop lampan. Men där tog det stopp. Lamporna skulle i med nån sugpropp som inte fungerade. Ja, jösses. Jonas kämpar fortfarande i skrivande stund.

Dagens höjdpunkt var återigen seger för Frida Karlsson i Tour de Ski. Vilken grym tjej. Jag frågade på MIO om jag inte kunde få lite släktrabatt eftersom hon och hennes kille Poroma gör reklam för deras sängar. Nej, det gjorde jag naturligtvis inte. Tänk ändå vad Frida måste älska snö. Där finns det få inga släktdrag.

Jag hoppas puddingen blir god!

God kväll!

Heja Frida! Å grattis!!

Inatt sov jag riktigt bra. Från halv tio fram till att klockan ringde halv sex utan avbrott av vakenhet. Jag brukar gnälla när jag sover dåligt och då ska man även tala om när det är tvärtom. Så behövligt!

Det är mastiga dagar på jobbet. Hade nästan, men bara nästan glömt bort hur otroligt mycket som ska bli klart och färdigt. Förutom bokslut som är ett kapitel för dog är det tusen grejor som ska falla på plats och tiden bara försvinner. Dessutom händer det en del helt oförutsedda saker, som jag aldrig varit med om. Ja, ingen dag är den andra lik och det är väl det som gör det här jobbet så otroligt spännande. Även om det stundom känns mycket.

Det gäller att stycka elefanten i mindre delar och det är det som inte alltid är min grej. Jag vill att allt ska bli klart så fort och tidigt som möjligt. Vet ju oxå att det arbetssättet och den inställningen är guld värd när oförutsett händer. Att stå där och då inte ha någon mariginal.

Idag stängde jag av så jag skulle hinna hem innan mörkret. Sprang i kylan hem. Vid nåt tillfälle stannade jag och såg att mamma hade messat bilder på Frida Karlsson - från TV?n. Mor och far satt naturligtvis klistrade och kollade på pappas brors-barnbarn som kammade hem en världscuptävling i längdskidåkning. Å det peppade mig grymt bra där i löparspåret. Grattis fina Frida och tack!!!

Ha en forsatt fin tisdagskväll!!

Gårdagens kväll var festlig! Avsluta det gamla året och fira in det nya med goda vänner. Vad mer kan man önska sig! En stilla och lugn kväll och mycket god mat. Vi startade framför tända brasan och avnjöt sedan en räkcocktail som Tina fixat - mums. Därefter svensk fläskfilé gjord i Sousviden. Ahhh så mör den blev.

Jag hamnade minst sagt i tidsnöd på eftermiddagen då jag skulle sammanfatta 2022 i bilder som gårdagens blogginlägg - vilken tid det tog. Det är inte lätt att välja bilder från året som gick. Det finns så många fina. Jonas fick göra potatisgratängen vilket han gör med bravur.

Vi pratade och spelade Ticket to ride och timmarna gick fort till 12-slaget. Innan vi skålade in det nya året åt vi supergoda äppelknyten med rårörd vaniljsås som Susanne gjort. Riktigt smaskigt.

Å lite raketer fyrades av här i Solbacka. Vackert även om jag är fullt medveten om tungmetaller i luften och att husdjuren blir rädda. Vi la inga pengar på detta. Kvällen avslutades med tunnebad. Härligt skönt.

Idag har vi bjudit Susanne och PA på frukost, gått drygt en mil i ymnigt snöfall. Vi såg ut som två levande snögubbar när vi kom tillbaka. Brasa mest hela dan.

Godkväll!!!

Nyår 2022

Tina och PA

Tina, PA o Sus

Mums

Mums igen - varmrätten missade jag att fota

Roligare än Ticket to ride

Skål för 2023