Grattis Pålssons Bygg i Husqvarna AB som vann Nässjö kommuns markanvisningstävling på bryggeritomten mitt i stan. Alltså de har vunnit rätten att få bygga. Jag HADE hellre velat skriva Grattis Linden Fastighets AB men så blev ju nu inte fallet.

Hej och hallå! Ett förslag på 8 (!!!) st boende vann mot Linden som hade tänkt att bygga hyresrätter för drygt 60 (om jag nu minns rätt från reportaget i tidningen för någon månad sedan). Ett kanonförslag i mitt tycke och jag vet att jag då tänkte: Yes!!! Äntligen ska Linden bygga nya hyresrätter. Det var länge sedan sist och behovet de senaste åren har ökat dramatiskt. Befolkningsmängden i Nässjö kommun har ökat. Vi firade med tårta och kalas när vi nått 30 000 invånare. Nu är vi ännu fler. Det kan inte ha undgått någon...?

Nässjö fullkomligt skriker efter lägenheter, eller rättare sagt människor skriker och ropar efter lägenheter i Nässjö. Det finns knappt en enda att få tag på. Beslutsfattare i kommunen har möte kontinuerligt för att dammsuga kommunen på boende, jag får mer eller mindre dagligen samtal om vi i kommunen har lediga lägenheter. Vi har vår stiftelse i Anneberg som inte har en enda ledig samt de få (sex st lägenheter just kommunen har) - inget ledigt. Jag hänvisar dem i första hand till Linden eftersom detta är deras uppdrag som det kommunala bostadsbolag de är. Jag känner mig ändå lite som en skurk som ger falska förhoppningar - de har knappt heller något ledigt. Eller så har personen i fråga redan ringt Linden och sätter sitt hopp till oss. 

Precis som rubriken igår löd säger den något: Kedjehus mitt i stan!!! Det är någonting som inte stämmer. Varför ta central mark och få den så dåligt utnyttjad när man kan bygga på höjden och erbjuda fler människor ett boende. Att husen blir sålda betvivlar jag inte men hyreshus enligt Lindens förslag hade både blivit fint och mer rätt för kommunen. Som barnfamilj skulle jag INTE vilja bo där, omringad av stans mest trafikerade gator. Vill man som äldre bo i ett dyrt kedjehus och lämna den billiga boende man har....?  

Det finns säkert en bra förklaring som jag i nuläget inte kommer på men jag funderar hårt över den kan jag säga. När jag läser vad jag har skrivit låter det pessimistiskt i alla fall.... Kedjehusen kommer bli jättesnygga och det blir säkert bra för de som kommer att bo där. Mindre roligt för alla de nyanlända samt de ungomar som vill flytta hemmifrån som INTE FÅR TAG I EN LÄGENHET!!!!

Ha en fortsatt fin lördag!!!!

Nu är de här…. Syrenerna blommar! Vita och lila i olika nyanser med en gudomlig doft. Att vandra i naturen nu är som att gå in i en KICK’s butik. Mängder av olika dofter men naturen har lite mer naturlig touch. När syrenerna blommor tänker jag tillbaka på barndomen och syrenhäcken på Norra Sandsjö Prästgård. Mellan ladugården och huset fanns (finns fortfarande) en lång häck med den ljuslila varianten. De allra vackraste hade farmor i Torset. Stamsyren – en i vitt och en i mörkt lila. Blomklasarna här är tätare och blommar mycket längre. Ett av träden finns fortfarande kvar – hos mor och far.

I går sprang vi första rundan efter Göteborgsvarvet. Helt gudomligt skönt! Försökte springa snabbare (ska ju träna på det tycker alla) och lyckades. Genomsnittstempo på 5,27 vilket är snabbare än vad jag brukar. Hade jag sprungit så förra lördagen hade min tid varit 1,51. Så går det förvisso inte att resonera eftersom jag förmodligen inte skulle orka hålla det tempot i ytterligare knappt en mil samt även mitt stopp på cirka tre minuter….. Rundan igår var också förenat med stor lättnad. Jag kände INGENTING i knäna efter dessa 12 km.

Jag ska erkänna en sak som jag inte berättat för någon mer än Jonas (och en löparexpert jobbet). Efter 10 km på Göteborgsvarvet började jag helt plötsligt få asont i knäna. Har ALDRIG ont i mina knä när jag springer. Trots att jag ofta väljer asfalt som underlag har jag inga krämpor i någon kroppsdel. Jag blev så klart jätterädd och det var många tankar till och från och det värsta scenariot dök såklart upp i skallen. ”Nu är det färdiglöpt för all framtid”. Smärtan högg som knivar av och till, på utsidan av knäna och värst var det nedför. Jag nästan längtade till Götaälvbron (hur man nu kan göra det?) för uppförsbackens skull. Likadant Avenyn som är segt uppför var en lättnad. Nedför var en plåga. Så med facit i hand, förutom att jag var idiot som inte bröt, känner jag mig mäkta stolt att erhålla en tid på 2,03 h med tanke på att andra halvan utfördes med stor smärta. Jag kom ju som bekant i mål men glädjen och euforin svärtades med mörka tankar och frågor ska ni veta…. Kommer förmodligen aldrig kunna springa mer….. Jag ställde in mig mentalt på att framtiden blir ett liv utan löpning. Får tänka tillbaka på alla stunder jag har fått njuta och hädanefter träna på annat sätt. Ja, sådär gick tankarna….

På natten kände jag värken så fort jag vände på mig. Efterföljande dag när vi skulle hem och t.ex gå i trappan nedför stationshuset i Nässjö – det var INTE roligt. På måndagen var värken borta – kände absolut ingenting. Glad som en lärka men jag oroade mig för nästkommande löpartur som då skedde igår och gick HUR BRA SOM HELST (läs den meningen igen mamma!!!!). Kände inte det minsta någonstans. Bara glädje.

Jag funderar ju naturligtvis på varför i all sin dar jag fick ont i lördags, efter ”bara” 10 km. Hade jag fått det vid 18—19 km hade jag mer kunnat förstå eftersom den distanserna händer mer sällan. Hemma springer jag ju oftast mycket längre än en mil och tycker ändå att jag är hyfsat vältränad. Jonas kom med den briljanta idén (och trolig orsak) att knäna frestas när man springer sicksack hela tiden. Du springer på ett annat sätt när allt folk ska trängas. Du spänner dig lite och du kan inte ta ditt naturliga löpsteg (sa löparexpterten på jobbet). Du springer om till vänster och går inte det springer du om till höger – lite hit och dit. Dessutom upp och ned på trottoarkanter (mer eller mindre höga) och det sliter såklart mer i så lång tid.

Nästa år (för naturligtvis ska vi anmäla oss!!!) får jag en bättre startgrupp och förhoppningsvis kan man hålla en jämnare takt och man behöver inte springa om så många. Så där ja – då har jag lättat mitt löparhjärta. Jag är en kämpe när det väl gäller. På gränsen till idioti men nu gick det ju ändå väldigt bra!

God fredagskväll!!

Parfymeri

Mamma, särbo, fastighetsekonom, husägare, fritidspolitiker (sparsamt), löpare, speleman (?) spelekvinna (!)? Titlarna är många och nu kan jag även titulera mig kassör. Ett uppdrag som dök på mig lika hastigt som en flyktig tanke igår kväll. Årsmöte i vår samfällighet - två radhuslängor med 10 hus.

Ett stort förtroende men inget speciellt åtråvärt uppdrag med tanke på hur lättad stämningen blev efter att jag tackat ja. För man tackar inte nej när 10--12 ögonpar riktas mot mig, mer eller mindre bedjande och hoppfulla. Dessutom har jag bott i samfälligheten Fridhem lite drygt ett år utan styrelseuppdrag och SJÄLVKLART ställer jag upp. Nästan helt utan protester. Det var bara mitt inre som skrek "nej" ett tag. Vill verkligen inte ha det också i mitt liv. MEN! det är ju faktiskt ett ansvar man får ta. Vi är inte speciellt många och avågende kassör har haft det en mycket lång tid.

Har aldrig varit kassör men det är säkert (förhoppningsvis) inget svårt och när jag tittat på den stora "föra boken" insåg jag ju ganska snabbt att det inte rör sig om så många verifikationer. Dock är det lite att hålla reda på och man måste vara noggrann. Det ÄR ett ansvar - stämma av alla avgifter vi betalar kvartalsvis till föreningen, betala fakturor och kontakt med banken etc. Jag är vald på två år.....och två år går fort.... När två år har gått kommer samma 10-12 ögonpar titta lika bedjande igen....det har jag liksom på känn. Har en ganska stark känsla av att ingen trånar efter denna roll.

När jag sovit på saken känns det faktiskt rätt roligt. Alla erfarenheter är bra och kunskap är aldrig tungt att bära. Det blir nog bra - när det blir färdigt.

Nu är jag i Landsbro - i mitt andra hem. Här är jag ingen kassör - bara en "älskling" eller "gumman".

Ha en go kväll!!!

Gårdagskvällen var varm. Fantastiskt skönt att sitta ute länge, länge. Natten var också varm. Det luktar gott av sommarnatt när luften svalnar av. Tyvärr går solen upp i öster eller rättare sagt sovrummet ligger mot öster så fram på morgonkvisten blir det varmt?och ljust. Dessutom gnisslar det rejält från järnvägsvagnarna som bromsar in eller så är det växlarna som är osmorda ? vet inte så noga.

Gick till jobbet och frös inte ett dugg. Det är få gånger man kan gå vid den tidpunkten i klänning med en tunn kofta utan att frysa. Inte så länge sedan jag gick med tjock dunjacka. Nu snöar det dock lite igen ? av körsbärsblommor som flyr träden och far i väg i vinden.

Ikväll är det jubeljoggen i Nässjö kommun. Jag hade inte tänkt att springa även om jag hade varit ?ledig? - årsmöte för samfälligheten Fridhem där jag bor. Har genomfört en jubeljogg tisdagen efter ett Göteborgsvarv en gång och det gör jag inte om. Jag hade loppet i kroppen och det fanns noll ork. Dessutom tog prisutdelningen flera timmar (kändes det som) och det var kallt. Blev rejält förkyld det året. Alla ni som ska springa, jogga eller gå ? ni får en toppenkväll i det fina vädret.

KENT?s nya CD är släppt på Spotify och jisses vad den är bra. Texterna är som vanligt kentiga och musiken är fenomenal. En annan bra låt som återfinns i min Spotifylöparlista är den officiella fotbolls-EM-låten som precis släppts. Zara Larsson sjunger David Guettas verk ? enormt bra. Vilken pipa hon har! Då går benen av sig själva?. Nej, jag hade ingen musik i öronen i lördags. Då gäller det att fullt fokus på sina grannar och var man sätter sina egna fötter!!

Ha en fortsatt go kväll!

Vilken högsommarvärme! Oh la la! Lika glad som jag är för det - lika tacksam är jag för att det INTE var så varmt i lördags när vi sprang Varvet (hemska tanke). Då hade sjukvårdarna haft o göra... Minns 2010. Årets första värmebölja o folk låg överallt, sirener från ambulanserna ljöd i takt med orkestrarna längs banan. Extremt många bröt loppet och lika många fick sämre tider än vanligt..

Idag känns det riktigt riktigt bra i kroppen - pigg och smidig igen. En arbetsdag som har gått mycket fort. Avslutade den i Aneby, på Gota-hälsan. För att prata! Det är skönt att prata! Prat är bra medicin för grubblerier o ältande. Nu är dessa pratmöten slut så nu ska jag med tips o knep SLUTA oroa mig för det hemskaste scenariot...utifall och om och kanske det inträffar.. Det är lätt att säga tulipanros men lite värre o göra en...

Klippvecka för Ulriksdalsgatan 6E o jag har lejt ut det till Henry. Nu växer det så det knakar så det behövs säkert två ggr denna veckan. Det gäller att inte gå ut för hårt och generöst när det gäller timpenningen...det kan bli dyrt i längden..

Ha en fin afton i värmen från både grill o sol! Det doftar redan i grannskapet...

Sitter på bussen hem från Göteborg. Nu tänker ni: Går det inte tåg från Göteborg till Nässjö? Det gör det. Men är man inte uppmärksam när man bokar blir det lite som det blir. Idag är det dock bara skönt att få sitta!!! Still!! Har inte det minsta lilla sug efter varken löpning eller promenad... Musklerna i benen har fått en överdos (naturligtvis) och det är skönt att bara ta det lugnt. Om en dag eller två är det som vanligt igen. Rörelse o flås välkomnas o för mig är det lika nödvändigt som att äta och vanan är lika med att borsta tänderna. Man gör det helt enkelt!

Det blev ingen halv ko på tallriken igår. Restaurangen på hotellet var överfull o väntetiden på bord för två var 50 minuter. Roomservice skulle ta ungefär lika lång tid. Förståndiga nog att boka i förväg hade vi ju inte varit.... Å andra sidan visste man ju inte hur man skulle må. En rejäl ansträngning kan ibland sluta med illamående och horisontellt läge för mig... Inte ofta men det händer.

Vi hamnade till slut på en Sushirestaurang - även den på hotellet - o det var inte mycket mat för dyr peng om man uttrycker det milt. MEN SÅ GOTT!!! Jisses vilja smaker. Det var som att smaka på himmelriket om man kan smaka på det. Fyra rätter varav en var ett ägg (!!!) med sparris o nån japansk underbar sås. Förrätten var rå makrill - fantastiskt med kryddorna o soyan. En tallrik med sushi - den vackraste jag sett o riset dominerade inte som det oftast brukar... Efterrätt bestod av färskostglass - salt o sött ihop. En mojjito på fläder fick avsluta kvällen och även den var nog den godaste jag druckit.

Snart hemma! Gott!

Ha en fortsatt fin söndag!!

En av de godaste middagarna jag ätit!!!

Om ni bara visste vilken go känsla jag bär inom mig nu. Genomfört Göteborgsvarv! Ligger på hotellrummet o dricker champagne!! Firar! Njuter! Nej, jag nådde inte det mål jag satte upp. Under 2 timmar. Men med ett blåholksbesök inkl kö är jag suveränt nöjd med 2,03. Det hade kunnat vara mycket värre. Men magen var ändå med mig idag. Å glädjen. Å framförallt orken. Nu efteråt ångrar jag ju NATURLIGTVIS att jag inte tryckte på mer. Det är lätt att sitta här nu med facit i hand. Det är så otroligt skönt att ha det gjort med ben o armar i behåll. Många, alltför många som springer saktare håller inte till höger. Det tar kraft o energi att springa om och sicksacka. Lätt att få en löpare i ryggen. Konstigt att inte fler springer ihop...

Jag är mest glad för Jonas skull. Vilken kille! 1,48 är omänskligt bra!! Med tanke på att hans kropp varit med om ett o annat - en tuff hockeykarriär med både det ena o andra brottet på skelettet.. Han äger en vinnarskalle som ingen annan o det är häftigt att se hans enorma löparutveckling på relativt få år. Är så otroligt imponerad. Det enda jag var rädd för var att han skulle ta i föööör mycket o dö i väggen..

Nu är vi möra men inte halvdöda - ett bad i den 30-gradiga poolen på taket var sååå skönt för musklerna. En riktigt god middag ska vi försöka få i oss nu. Kexchokladen man får efter loppet smakar aldrig (mår bara illa). Men nu!! Nu kan jag äta en halv ko!

Tack för ALLA hälsningar på SMS, Insta o Fejjan. Det värmer o stärker nåt helt enormt!!

Ha en fin lördagkväll!!

Laddade o nervösa - i dag springer vi för "olika"

Den här medaljen är go!!

I vårt hotellrum i ett hörn har vi utsikt över absolut hela Göteborg!!

Nya o gamla eller nygamla Ullevi.. Vet inte då noga!

Det är en sällsam känsla. När varje minut känns bra i det sällskap man befinner sig i. Det behöver inte alltid "hända något" och ske massa roliga saker. Det är ju ändå vardag den mesta tiden av livet. Å det finns alltid ett skimmer över timmarna vi har. Det känns till o med helt ok att stå på Falköpings station och bli försenad en halvtimme till Göteborg. Vi har kul! En av de medhavda firarölen (intas efter loppet) åkte med - det är ju ändå fredag. Nä man får inte dricka en droppe (medhavd) på tåg men det sägs vara mycket bra att ladda med kolhydrater. Vi gömde den väl - man vill ju inte bli tesagd! Skira sjalar döljer dock inte så bra...

Det är otroligt skönt att åka omkring i vackra vårfina Sverige. Tack alla bönder för att ni håller landskapen öppna. Fy attan vad tråkigt det vore om skogen låg kompakt intill spåren överallt. Undra hur det ser ut i framtiden när vi åker tåg.... Å andra sidan lär väl tågen gå så fort så det bara fladdrar förbi nåt grönt.. Första sträckan till Jönköping tog lång tid. Buss ersatte tåg och det tog en timme!!!! Men som sagt - i bra sällskap gör det inget!!!

Vädret är ljuvligt behagligt. Luften är full med syre och fjärilarna jobbar på i magen. Är nervös och laddad för två inför morgondagen.

Ha en go kväll!

Busiga motionärer....