Ibland ställs man inför faktum. Faktum som omkullkastar världsbilden och förändrar den norm som var tänkt….från begynnelsen. Det kan ta lång tid att låta faktum landa och gro. Beroende på den egna bakgrunden, värderingarna, åsikter och framförallt livserfarenheterna blir det mer eller mindre svårt att ta in och förstå. Att förstå kanske jag aldrig riktigt komma att göra men det är min plikt och skyldighet att försöka. Så fungerar det när man som mamma älskar sitt barn villkorslöst. På samma sätt önskar jag att hela samhället kunde vara en förälder fullproppad med mycket kärlek. Mina fingrar trycker ned olika kombinationer av bokstäver och som alltid tittar jag aldrig på mina fingrar utan läser på skärmen vad jag skriver. Samtidigt hoppas jag att det som skrivs kommer att värderas, beaktas utan att mottagarna dömer eller tycker allt för hastigt.  Jag har landat även om det känns ovant – jag är fast övertygad om att det spelar ingen roll vem du är, hur du ser ut, vad du har för läggning eller var du kommer ifrån – huvudsaken är hur du är mot din medmänniska  och att man visar varandra respekt, hänsyn och förståelse.

Jag bar mitt barn i nio månader. Utan att veta vilket kön detta foster hade. Det enda jag visste var att jag skulle älska varelsen tveklöst och ohejdat. Den 11 januari 2000 födde jag en flicka. Johanna fick en lillasyster. Vi döpte henne till Elin. Elin Storme. Vi tänkte på hennes farmor när vi namngav henne. Farmodern Elin Storme dog bara några veckor innan vår Elin föddes. Elin Sigrid Sofia.

Att bli tonåring är en känslig period. Man söker sin identitet. Vissa ungdomar mer än andra. Elin är en sådan. Länge har Elin känt att hon är född i fel kropp. Det är något som inte stämmer. Hon känner sig inte bekväm med att vara tjej. Detta är något som grott länge och tankarna har funnits en lång tid. Elin vill byta namn och vill bli kallad Henry. För henne är tonårstiden en oändligt mycket svårare process och jag kan inte ens ana vilken kraft och energi detta har tagit och allt detta i kombination med stor ångest. Jag accepterar och älskar henne precis lika mycket. För mig har inget förändrats. I magen var hon ett blivande barn och människa och jag visste inte om det var en pojke eller flicka. Gränslös kärlek fanns. Så är det nu. Gränslös kärlek finns.

Meningen är inte att man ska radera bort 15 år. Historien är hennes. Den är vår. Fotoalbum finns, Elin fanns. Jag har titta på gamla bilder och gråtit. Jag minns så mycket och gråter. Detta kan jag inte hjälpa – på något sätt är det en sorg och det är en process som tar tid. Jag har inte förlorat någon. Jag har ett barn som med tiden förhoppningsvis mår allt bättre och det är det viktigate av allt. Henry accepterar att man säger fel. Henry accepterar att syskon säger fel även att de säger rätt fler gånger än vad jag gör….. Att berätta hur det är, att berätta hur man känt kräver ofantligt mycket mod. Jag har skrivit om det förr och jag skriver det igen – det finns så många cementerade normer i vårt samhälle och öppnar vi ögonen kanske inte allt vitt är vitt och svart är svart… Eller rättare sagt – allt rosa är inte alltid rosa och allt blått är inte alltid blått. Henry besitter en speciellt kraft och jag önskar världen tar vara på den i alla lägen – alltid!

Jag älskar dig Henry!

Till dig!

Alla med mig kan nog hålla med om att vi ska vara rädda om miljön. Frågan är vad vi gör och hur vi löser frågor om klimatpåverkan? Många vet att transporter på vägarna, elförbrukning och överdriven konsumtion påverkar vårt klimat negativt. Debatten har på senaste tiden fokuserat på kossan på ängen. Hon är helt plötsligt den största boven i dramat då hon avger metangas när hon idisslar (smälter maten i sina magar).

Som centerpartist och dessutom uppvuxen på bondgård har jag ett väldigt naturligt förhållningssätt till det som bonden levererar. Havre, mjöl från råg och vete, mjölk och kött - det är livsmedel som har gett oss energi och glädje sedan urminnes tider och man blir helt förbluffad över hur media och vissa förespråkare svartmålar biffen som den absolut värsta miljöboven. Det finns tusen andra sätt att minska vårt beteende för att miljön ska må bättre utan att eliminera köttet för den skull. Om vi håller oss till det vi stoppar i munnen finns det en rad frågor att ställa. Vad kostar det i energi att framställa en chipspåse? Vad kostar det att framställa olika typer av mineralvatten? Ett livsmedel som förövrigt har exploderat i antal smaker och dessutom kostar skjortan. Om man höjer mjölkpriset med x antal öre blir det världskrig. Ingen höjer på sitt ögonbryn om kolsyrat mineralvatten med smak av skumtomte ökar i pris. En trendig grej just nu är chiafrön. Läste en artikel att regnskogarna skövlas för att odla dessa populära frö. Om det är sant vet jag inte men att forsla dem över halva jordklotet kan väl knappast vara något som vår miljö mår bra av?

Jag vet att temperaturen i världen ökar och att glaciärerna smälter. Jag tror dock inte för ett ögonblick att det beror mest på köttbiten vi har på tallriken. Vissa av oss kanske borde dra ned på köttkonsumtionen (för mycket är ju inte hälsosamt) men det är ju ett annat kapitel. Likaså mjölken - att överkonsumera denna dryck är säkert inte heller bra men att ersätta den med sämre alternativ som är långt mycket mer ohälsosam - är det bättre?

Om vi tänker till och använder vårt sunda förnuft hittar vi snart många sätt att förbättra miljön. Att åka mindre bil är klassiskt, åk kollektivt om möjligheten finns. Kan man inte dra ned på detta (läs pendling om man bor på landsbygden) - håll hastighetsgränserna. Att köra enligt skyltarna har oerhört mycket lägre miljöpåverkan än att gasa på. Dra ur mobilladdaren ur väggen. Stäng av TV-apparater och ha inte elapparater på standbyläge. Detta är bara några exempel.

Den största klimatpåverkan står energiframställningen för. Mer än hälften av vår el kommer från förbränning av kol, olja och naturgas. Transportsektorn är en annan stor bov men här måste man ju också beakta att vi behöver transporter för att olika företag ska växa och generar jobb. Att mer borde köras på järnväg (om det är möjligt) är vi nog alla överens om. Markanvändning orsakar också omfattande utsläpp. Med markanvändning menas framförallt odling av soja och palmolja. I detta ingår även nötköttsproduktion och visst så är det. Allt handlar ju om prioriteringar. För mig är det lätt att prioritera en köttbit då och då. Genom att bruka vår jord håller vi landskapen öppna. Resultatet blir bra mat från bra bönder!! Köp närproducerat och svenska produkter så minimerar vi långa transporter. Innan du fimpar biffen ? fimpa andra energikrävande livsmedel och andra energikrävande livsmedel!!

Leve bonden!!

Ligger i min underbara säng och jag har längtat mer än vanligt hit idag. En extremt tuff arbetsdag med en del mindre roliga samtal. Lite surdegar som dock håller på att klaras upp. Check!

Efter jobbet var det årsmöte för Centerpartiet i vår krets. Platsen för detta var Café Vipan i den fastighet där jag själv jobbar. Jag blev ombedd för ett tag sedan att säga några ord om projektet ombyggnation Vipan (som pågår för fullt) samt en liten rundvandring. Jag är ju högst inblandad i detta projekt och hade förberett mig noga. Övat inför Jonas så han vet precis lika mycket som mina partikamrater nu vet. Det gick hyfsat bra och jag var lite retad på mig själv att jag inte kunde svara på när kommunen köpte fastigheten "Rang" där det en gång tillverkats kläder samt när Vipan byggdes... Det hade jag ju faktiskt kunnat kolla upp!!!

Förutom en god fika, och mina ord var det sedvanlig årsmötesförhandlingar samt några intressanta ord av en duktig politiker, Göran Lindell (riksdagsledamot från Vetlanda). Trevligt prat bl.a om utbyggnad fiber i vårt land, höghastighetståg och om migrationspolitik. Lite mer på riksnivå!

Jag är INTE bekväm i att stå och prata inför folk. Att sjunga inför fullsatt kyrka är tusen gånger lättare. Ibland är det dock nyttigt att utmana sig själv och göra det som inte tillhör den bekväma zonen. Övning ger färdighet!

Jag fick en tulpanbukett som tack (härligt)!!! Som siste man lämnade jag Vipan kl 21.20 med blomsterkvasten under armen och gick rätt in i larmet... Anspänning, trötthet och allt annat som snurrar i huvudet fick mig nästan (bara nästan) börja lipa. Fick av det och sen gick jag hem i snöfallet. Djävla snö! Nu befinner jag mig i min väldigt bekväma zon - sängen!!!

Tack o godnatt!

Jodå! Potatisrosorna (som jag skrev om igår) blev precis lika goda som de var vackra. Dock så fina så det nästan var synd att äta upp dem...men det gjorde vi. Det blev endast en över vilken David fick ikväll när han kom hem. Han hade hade haft en superrolig, skön och härlig skidsemester med flickvännen inkl flera. Tusen tack Camilla o Kaj för att han fick möjligheten att följa med! Enda nackdelen är att han är genomförkyld. Det är tydligen "inne" att åka i cool tröja och varje förälder vet ju hur svårt det är att övertala bort den "coolheten"... Å andra sidan blir man nog inte sjuk pga av kylan - däremot kan det bryta ut om man blir kall o har ngt på gång i kroppen. Som det nu låter/ser ut blir det varken skola eller bandyträning i morron.

Dagen har varit, jämfört med igår, rörlig. Tillryggalagt 26 km uppdelat promenad o löpning vilket känns bra! Mycket bra till och med. Till skillnad från i fredags kväll är kroppen pigg och jag är INTE trött. Två nätter med cirka 10 timmars sömn gjorde sitt. Inatt vaknade varken jag eller Jonas trots att Ottawa spelade match. De VANN med straffar och knep två värdefulla poäng!! Great!!!

Njuter av att syskonen hänger. Ser och hör Elin o Stella vara fotograf och modell och antar av samtalen att nöjet är ömsesidigt. Njuter av resultatet!!! En livs levande isprinsessa!!!

Ha en fortsatt skön söndag!!!

Tema Vinter. Fotograf: Elin Storme

Gårdagskvällen blev mysig och god om än inte så lång.... Mackorna jag gjorde igår med bacon, mozzarella, tomat, rödlök och basilika blev mycket goda! Å vackra! Man äter ju som bekant även med ögonen. Fyra av mackorna fick en annan topping - rester av veckans köttfärssås. Jag blir faktiskt lite lycklig när jag slipper slänga slattarna och kan använda allt. Sedan skulle vi titta på en film...tror jag somnade efter typ tio minuter...

Idag tog vi en tur till A6. Inget annat lockade direkt när kung Bore är på sitt sämsta humör. Fy vilken snål-blöt-kall vind! Jag handlade inget direkt kul men jag kom hem med nya matburkar, ljus och värmeljus från IKEA. Sånt där som går åt. Matburkar har en tendens att oxå bli uppätna nämligen..... Fick ett inköpsuppdrag av Johanna oxå - hon behövde pyttesmå klädnypor till något spännande projekt (som jag förhoppningsvis snart få se). Vi avslutade med Pizza Hut vilket var premiär i Jönköping. Smakade lika gott här som i Göteborg och Stockholm.

På vägen hem fick vi stanna o vänta en stund pga en bilolycka. Sladdriga vägar är ett elände. Man får hoppas att ingen var allvarligt skadad och att man inte själv var inblandad.

Nu har jag gjort (testat) potatisrosor enligt senaste nr av Buffé. Det såg vackert ut och inte alls svårt! Hoppas att det smakar lika gott som det blev fint!! Bra uppladdning inför Mello nr 3!!!

Ha en fortsatt fin lördagskväll!

Mozzarellamackor!!!!

God lunch med tjock pizza

Potatisrosor - här före gräddning. Ett kort på färdiga dito kommer i morgon!

Rubriken är en fråga med viss känsla av ängslan. Tror man att man är för evigt ung och orkar hur mycket som helst. Ibland lever jag fortfarande i den illusionen, tydligen.....

Vi startar från början. Gårdagen tillbringade vi i Borohallen. Snöpligt nog förlorade Boro. 6-3... Massor med folk och en mycket spännande match. Hade bestämt mig för att vara ledig idag och jag fick ju då sovmorgon (för mig själv) i Landsbro. God frukost!!!! Vidare till Nässjö efter världens godaste frukost. Det är ju sportlov men det fanns inte så många barn hemma. Johanna jobbar, David åker utför i Säfsen och Elin sover till kl. 13.00 Stella kom dock tidigare vilket i sig är härligt.

Innan dess hann jag med en 15 km lång löparrunda - underbart HÄRLIGT i varm sol och snö som töar bort.... Sedan tog jag tag i städningen. Kan väl inte betecknas som underbart men har man tid KAN det vara tillfredsställande - i varje fall när det klart. Å det blev det plus lite tvätt. Sedan handling. På ICA. Mycket folk! Innan jag var klar var jag helt matt. Blodsockerfallet var nere vid tårna typ.... Träffade en gammal jobbarkopmpis och jag kunde stått i flera timmar till och pratat. Att livet kan vara så grymt orättvist.... Den förbannade cancern tar och förstör liv. Mina ögon tåras och jag kan bara hoppas som så många med mig.

Sitter nu vid köksbordet och är nöjd, utmattad (läs ASTRÖTT) men tillfreds. Jag är frisk. Vad jag vet. Carpe Diem. Det borde tatueras in i våra sinnen. Men fullt ös tär på vardagskrafterna. Det måste vara åldern. Kvällsmat på G. Mozzarella, bacon, rödlök och basilika på rostade mackor ÄR en höjdare. Prova! Ni kommer inte att bli besvikna!!

Ha en fortsatt fin fredagskväll!!!

En favoritfrukost.

Näe....katten Whiskey bryr sig inte om dammsugarmonstret!!!

Idag minns vi Ted Gärdestad. Hade han mått lite bättre och inte varit sjuk hade vi firat honom idag, på hans 60 årsdag. Hans stora skatt av fantastiska låtar hade väl förmodligen varit ännu större om han valt att leva kvar på jorden. Idag hyllar vi honom. 

Han gjorde musik som få och många många av hans låtar har blivit odödliga klassiker. Precis som minnet är av de som lämant oss. Han lever på sätt och vis kvar bland oss genom hans musik som spelas, gillas och sjungs av många människor - i olika åldrar. Nu var det mest hans bror Kenneth som skrev texterna och man får såklart hylla även honom. Texten till min favoritlåt "Låt kärleken slå rot" finns nedan. Meningar med djup som som berör och ord i en sällsamt vacker kombination.  

Jag vet att Du tvivlar på din verklighet

Å även jag har ju försökt mig på att tolka hans skatter.... 

En klassiker

En av hans sista låtar som hans dotter Sara sjöng in och gav ut på skiva för något år sedan.

Solen tinar isen fläckvis
Våren kommer snart
Fågelkvitter skvallrar om att det är nära
Inga moln på min himmel ? idag är det klart

Isen inombords smälter vid tanken
att värmen kommer åter
Välkommen en tid då allt blir grönt
Att njuta av ljummen vind och hur skönt det låter

Må kraften återkomma och göra underverk
För mig och mina nära
Att se sin omgivning lycklig och tillfreds
Är det för mycket att begära?

Vit flagg för is, kyla och snöfall
Hela mitt väsen lägger ned striden
Naturen vaknar från sin slummer
och återhämtar sig med tiden

För mig gör det aldrig ont
när knopparna brister
Jag välkomnar nya löv och spirande gräs
Doften av vår får mig att skriva - varsågod och läs!!!

Sigrid