En av världens genom tiderna största sångerskor har lämnat oss. Whitney Houston vilar i frid. Med tanke på den starka sorg jag själv har upplevt den senaste tiden har jag bara känslan att detta är väldigt tragiskt. Människor som inte vill något annat än just leva rycks bort från nära och kära alldeles alledels för tidigt. Då blir konstrasterna så märkliga när andra verkar göra sitt bästa för att just förstöra sitt liv och försvinna... Whitney har säkert genomlevt helvetet på jorden i och med de grava drogproblemen och har garanterat mått mycket dåligt. Vad orsaken var bakom hennes död i natt är ju fortfarande okänd och det lär väl spekuleras sönder så småningingom. Tänker på hennes barn som nu är utan sin mamma.

När Whitney slog igenom var jag ett mycket hängivet Madonna-fan. Whitney knep aldrig mitt tonårshjärta så där på allvar.. Å på den tiden fanns det för mig inga mellanläge. Älskade jag Madonna var hon nr 1, jag var Madonnas fan - that's it (även om redan då begrep att Whitney hade så mycket bättre röstkvalitet!) Likadant var det med Carola. Jag älskade Carola och jag kunde då naturligtvis inte gilla varken Pernilla Wahlgren eller Lena Ph. Man kan ju lugnt påstå att Madonna förvaltat sitt pund bättre, skrev sin egen musik, ändrade stilar som andra byter kläder, skapade trender, genomförde sina projekt med nästan alltid total succé. Hade Whitney gjort andra val i livet hade hon förmodligen ännu varit en framgångsrik artist och lyst på den artistiska himlen. Veckans citat i min jobbkalender var "Erfarenhet är inte vad som händer dig utan vad du gör med det som händer dig". 

Lyssnade på hennes samlingsskiva med de största hitsen under morgonpromenaden och titeln "Didn't we almost have it all..." känns tragiskt. Såna framgångar, såna rikedomar i form av både pengar, status och personliga gåvor... Nu behöver inge bodyguard vakta mer... Inget finns kvar förutom en massa underbara musikaliska minnen förstås. Å jag har ett fantastiskt minne av en live-konsert med Whitney 1993 i Globen. Hon ägde scenen och varenda sekund förtrollade hon publiken med sin pipa.

Vila i frid!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Med spänd förväntan satte jag mig på tåget till Karlstad i morse. Väldigt trevligt att två partikollegor från Vetlanda och en från Sävsjö skulle åka samma miljövänliga resealternativ från Nässjö. Då gick resans timmar fort. Två tågbyte och vi var på ...

Ja, nu gör november skäl för sitt namn. Vilket busväder med regn och hårda vindar. Det är fantastiskt skönt att sitta vid elden på kvällarna. Det gjorde vi länge igår, firade vår sjätte bröllopsdag, åt sushi och gelehjärtan. Till och med katten fick ...

6 år sedan jag fick byta autograf. Föddes Karlsson och gifte mig med Karlsson. Elfteielfte. 11/11. Lätt att komma ihåg. Idag firar vi inte bara 6-årig bröllopsdag utan även 10-årig förlovningsdag. En riktigt varm dag på Jamaica som var ett av stoppen...

Måndag morgon. Ont i ryggen. Känns ganska logiskt och självklart med tanke på helgens lövrensning i två trädgårdar. Men det är en ganska go känning, man har gjort nytta och jag kommer att överleva, ha ha. Det är inte så farligt, musklerna på båda sid...

Idag tände vi ljus vid bilderna på våra pappor när vi åt frukost. Min första Fars dag utan pappa och Jonas 45:e utan sin far. Man får lite perspektiv, att jag ändå var väldigt lyckligt lottad som fick ha min pappa så länge. Vi har verkligen firat...