Som liten var jag extremt blyg. I en samling med barn jag inte kände tog jag aldrig för mig och vågade "ta steget" till lek. Med de invanda kompisarna och mina jämnåriga kusiner som jag umgicks mycket med, var det aldrig något problem. Kan se min yngsta dotter Stella så totalt olik mig i liknande situationer. Det faller sig helt naturligt för henne att ta kontakt vilket är så härligt att se. Minns en gång på semesterresan till Turkiet i somaras. Jag simmade som vanligt på morgonen när övrig familj låg och sov (trodde jag) men Stella kom till poolen och ville bada. Ytterligare en mamma var där med sin flicka och det var bara ett kast med badboll så var de igång och lekte. Gott att se!

Med åren har jag lärt mig. Trots att det kan ta emot har jag successivt fått träna på att vara social. Å visst kan man träna. Till och med så man kan känna en rätt skön känsla att börja prata med en fullständig främling. Det är ju alltid lättare när man har något gemensamt. I olika jobbsammanhang är just gemensamma saker det som man kan börja prata om. Man är ju på t.ex en kurs för att man ska lära sig samma sak. Däremot att börja prata med andra (helt okända) patienter i ett väntrum på t.ex en vårdcentral går bort. Så pass social kommer jag aldrig att bli. Där vill jag bara vänta....helt ifred. Kanske har det med vår kultur att göra. Man (de allra flesta) pratar inte med varandra där.

Så hamnade jag ikväll på mitt i ordningen andra Centermöte. Jo, jag känner en del. Min bror väldigt väl - andra lite mindre. Så får jag den där känslan eller kalla det för ångest light i kaffekön. "Bara jag nu hamnar bredvid nån jag känner". Men jag blir lugn när min granne (åtminstone i halva livet) sätter sig bredvid mig. En främmande kvinna modell äldre sätter sig på andra sidan och säger "Välkommen hit" och frågar vad jag jobbar med. Jag frågar tillbaka och isen är bruten. Det visar sig att vi bodde på samma plats några år i mitt tidigare liv. Med andra ord - många gemensamma saker att diskutera plus att vi faktiskt alla är här för en orsak. Vi är centerpatister! Vi är gröna! Å jag är "grönare" än de flesta men jag vill lära mig och jag lär mig! 

Godnatt!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Med spänd förväntan satte jag mig på tåget till Karlstad i morse. Väldigt trevligt att två partikollegor från Vetlanda och en från Sävsjö skulle åka samma miljövänliga resealternativ från Nässjö. Då gick resans timmar fort. Två tågbyte och vi var på ...

Ja, nu gör november skäl för sitt namn. Vilket busväder med regn och hårda vindar. Det är fantastiskt skönt att sitta vid elden på kvällarna. Det gjorde vi länge igår, firade vår sjätte bröllopsdag, åt sushi och gelehjärtan. Till och med katten fick ...

6 år sedan jag fick byta autograf. Föddes Karlsson och gifte mig med Karlsson. Elfteielfte. 11/11. Lätt att komma ihåg. Idag firar vi inte bara 6-årig bröllopsdag utan även 10-årig förlovningsdag. En riktigt varm dag på Jamaica som var ett av stoppen...

Måndag morgon. Ont i ryggen. Känns ganska logiskt och självklart med tanke på helgens lövrensning i två trädgårdar. Men det är en ganska go känning, man har gjort nytta och jag kommer att överleva, ha ha. Det är inte så farligt, musklerna på båda sid...

Idag tände vi ljus vid bilderna på våra pappor när vi åt frukost. Min första Fars dag utan pappa och Jonas 45:e utan sin far. Man får lite perspektiv, att jag ändå var väldigt lyckligt lottad som fick ha min pappa så länge. Vi har verkligen firat...