Ibland ställs man inför faktum. Faktum som omkullkastar världsbilden och förändrar den norm som var tänkt….från begynnelsen. Det kan ta lång tid att låta faktum landa och gro. Beroende på den egna bakgrunden, värderingarna, åsikter och framförallt livserfarenheterna blir det mer eller mindre svårt att ta in och förstå. Att förstå kanske jag aldrig riktigt komma att göra men det är min plikt och skyldighet att försöka. Så fungerar det när man som mamma älskar sitt barn villkorslöst. På samma sätt önskar jag att hela samhället kunde vara en förälder fullproppad med mycket kärlek. Mina fingrar trycker ned olika kombinationer av bokstäver och som alltid tittar jag aldrig på mina fingrar utan läser på skärmen vad jag skriver. Samtidigt hoppas jag att det som skrivs kommer att värderas, beaktas utan att mottagarna dömer eller tycker allt för hastigt. Jag har landat även om det känns ovant – jag är fast övertygad om att det spelar ingen roll vem du är, hur du ser ut, vad du har för läggning eller var du kommer ifrån – huvudsaken är hur du är mot din medmänniska och att man visar varandra respekt, hänsyn och förståelse.
Jag bar mitt barn i nio månader. Utan att veta vilket kön detta foster hade. Det enda jag visste var att jag skulle älska varelsen tveklöst och ohejdat. Den 11 januari 2000 födde jag en flicka. Johanna fick en lillasyster. Vi döpte henne till Elin. Elin Storme. Vi tänkte på hennes farmor när vi namngav henne. Farmodern Elin Storme dog bara några veckor innan vår Elin föddes. Elin Sigrid Sofia.
Att bli tonåring är en känslig period. Man söker sin identitet. Vissa ungdomar mer än andra. Elin är en sådan. Länge har Elin känt att hon är född i fel kropp. Det är något som inte stämmer. Hon känner sig inte bekväm med att vara tjej. Detta är något som grott länge och tankarna har funnits en lång tid. Elin vill byta namn och vill bli kallad Henry. För henne är tonårstiden en oändligt mycket svårare process och jag kan inte ens ana vilken kraft och energi detta har tagit och allt detta i kombination med stor ångest. Jag accepterar och älskar henne precis lika mycket. För mig har inget förändrats. I magen var hon ett blivande barn och människa och jag visste inte om det var en pojke eller flicka. Gränslös kärlek fanns. Så är det nu. Gränslös kärlek finns.
Meningen är inte att man ska radera bort 15 år. Historien är hennes. Den är vår. Fotoalbum finns, Elin fanns. Jag har titta på gamla bilder och gråtit. Jag minns så mycket och gråter. Detta kan jag inte hjälpa – på något sätt är det en sorg och det är en process som tar tid. Jag har inte förlorat någon. Jag har ett barn som med tiden förhoppningsvis mår allt bättre och det är det viktigate av allt. Henry accepterar att man säger fel. Henry accepterar att syskon säger fel även att de säger rätt fler gånger än vad jag gör….. Att berätta hur det är, att berätta hur man känt kräver ofantligt mycket mod. Jag har skrivit om det förr och jag skriver det igen – det finns så många cementerade normer i vårt samhälle och öppnar vi ögonen kanske inte allt vitt är vitt och svart är svart… Eller rättare sagt – allt rosa är inte alltid rosa och allt blått är inte alltid blått. Henry besitter en speciellt kraft och jag önskar världen tar vara på den i alla lägen – alltid!
Jag har själv en dotter i samma läge hon skrivit en hel bok oxå jag ska inte reklamera för det här
Inlägget ditt är verkligen skrivit på ett balanserad och samtidigt rörande sätt från en mammas funderingar till-i-från-till sin dotter
Man måste heller inte glömma att foräldrar också måste få tycka till och man är inte dåliga föräldrar om man inte er enig i allt vad barnen gör eller inte gör
Barnen och barnens "omgivning" måste oxå akseptera att föraldrar är inte nödvändigtvis "gamaldags" eller "out of time" av den grund ;)
Flexibilitet är inte något som endast ska va för dom som väljer att va annorlunda
Ingen är födda i fel kropp - Man är skapta som man är och man får då göra så gott man kan ut av det . - Att "byta sig till lycka" tror jag personligen inte är vägen
Det är säkert annorlunda att va mammor versus pappor i ett sådant läge DET tror jag nog - Och det är ingen tvivel att en mamma har burit sakerna inom sig på ett annat sätt enn vi pappor gjort Något du själv refererar lite till i inlägget också
Hoppas ändå alla finner vägen på ett förlösande sätt och som respekterar att allt bliver inte bättre å sku va något man inte från naturen sin sida är skapad till
Själv om ungdomstid/brytningstid och inte minst "miljömessighet" påverkan kan leda många bort från saker som har betydelse för många många år som vuxen
Jag tror att "konfliktskyhet" / "konflikt-undvikan" är dåligt i sådana läge - allt är inte bäst när man ska mötas på halvvägen om det strider emot förnuftet
Och det är foräldrarnas ansvar att ressonera gott nog språkligt samtidig övertyga vad dom står för av varderingar uten att kompromissa ovillkorslöst med alla dessa i tiden "mote-riktningar" som leder ungdom inn i... - ja - det börjar oftast med en sorts "punky opposition" sen vidare till könsdilemma - så ska jag inte skriva mera :)
Nej , jag förstår denna din vackra värme och fina önskan att akseptera dina barns val och valfrihet - men mycket beror ju på vad alla dessa val är grundad i och vad som är syftet i dom över tid och man ska inte överdriva betydningen av puberten på bekostning av fel avgörande som kan betyda mycket genom livet på längre sikt för båda barn/föräldrar
Tänk bara på oss själva ( vi är ungefär samma generation +-6-7? ( jag är 1965 ) ) : Puberten/ungdomstiden va en viktig tid men inte SÅ VIKTIG heller ???
PS!
Din Gärdestad "in memoriam" va helt otrolig bra !!!
jag är ju norsk så det blev lite mix norsk/svenska , ursäkta det ;)
Jag har ju kommenterat här förut och jag er en stor fan av sången till tex dej och din mamma . Din mamma har en otrolig begåvad röst oxå !! ;)
Hälsning och bästa lycka med din Elin oavsätt syfte/resultat/samverkan genom olika incentiv inuti det och mellan det som levnad längs det ;)
Tack för ditt svar! Har läst det flera gånger och jag har funderat i dina banor många gånger. Dock vet inte riktigt Henry själv var på skalan han är men det viktigaste är att han mår bra och han får mitt och andras stöd. Över tid kanske saker och ting se annorlunda ut. Nu är nu och som sagt, olika är unika!
Roligt att du gillar mina covers. Ja, min mamma är helt otrolig på att sjunga!!! Ha det så gott!!!
Mycket fin text/melodi som kanske summerar det flesta i det mesta från min kommentar ändå ;) från Benny Andersson / Björn Ulvaeus ur musikalen "hjälp sökes"
Du / Ni har säkert hört den förut - Den är i varje fall både tankvärd och lyssnarvärd för alla oavsett olika som likadana och likedana som olika
"Den Jag Ville Vara"
mänskan är skapt for att tänja ytterligheten bortersta gränsen dömd att för evigt försöka flytta staketen för existensen
den jag ville vara hon som vågar spränget ut i själva livet hon som vet att inget är avgjort och givet henne ska jag bli någonstans i tiden ska den andra kvinnan bli till hon är jag om jag vill stark och vig tar hon att språng den jag ville vara ska jag bli en gång
den jag ville vara hon som vågar välja det hon säg i drömmen hon som inte klarar att flyta med strömmen henne ska jag bli någonstans i livet jag ska sluta gömma mig då rak och fri ska jag gå som vi gör såna som jag den jag ville vara ska jag bli en gång
jag känner doften av äpplen, ljuvliga safter som jag vill smaka aldrig kan någon som vågat pröva dess krafter vända tillbaka
den jag ville vara känner ingen ångest när hon väljer bana hon tar aldrig genvägar av gammal vana henne ska jag bli någonstans längs vägen jag ska slutta gömma mid då rak och fri ska jag gå för det gör såna som jag den jag ville vara ska jag bli en gång
henne ska jag bli någonstans i tiden ska den andra kvinnan bli till hon är jag om jag vill stark och vig tar hon ett språng den jag ville vara skag jag bli en gång
Jag började skriva för några veckor sedan och idag skrev jag färdigt. Ett sätt att bearbeta sorgen och en process för att lite läka.
Kram till er alla för alla hälsningar i denna svåra stund!!
Sorgens vågor
Far, snart är du borta
Snart ä...
Älskade pappa. Idag fick du somna in. Är oändligt tacksam att jag tillsammans med min bror Pelle fick tillsammans med mamma vara vid din sida när du drog ditt sista andetag. Så fint. Så stilla. Det gick oändligt fort spå slutet. På påskafton kom du o...
Ett riktigt roligt dygn har passerat. Ett dygn med mina barn och respektive i Göteborg. Planerat för längesedan och det var inte det lättaste att hitta en helg när vi alla kunde. Det är mycket som ska stämma med jobb, tentor med mera. Men 17 maj blev...
Jo, jag njuter av allt det vackra. Njuter av fågelkvitter och ekblad som slår ut. Men trots solen på himlen är molnen vid sidan om lite gråare i år. Allt känns lite tyngre. Vi vet så lite om livet. Vad som väntar runt hörnet. Att grabba tag i lyckans...
Det är min dag idag. Namnsdag. Sofia! Tack kära mor och far för att ni gav mig ett namn som jag alltid har tyckt om. Hade iofs en Kulla-Gulla period i min ungdom när jag ville heta Gunilla - eftersom huvudpersonen heter det - men det heter jag ju oxå...