Fredag och arbetsveckan är slut för denna gång. Det har varit en bra vecka. När man känner att många av arbetsuppgifter ändå blir gjorda, att ha lite flow - det är en go känsla. Att ha gjort dragningen gällande ekonomin på månadens nämnd är alltid lite som att sticka hål på en ballong. Det tar på krafterna även om jag idag inte alls är lika obekväm med uppgiften som förra året - när jag var ny. Nu känns det mer som en adrenalinkick jag vill ha. Märkligt det där...

Nu är jag inte längre orolig för kluriga frågor från politikerna. Jag är trygg med mina siffror och vet vad som står bakom dem. Det är ändå en lättnad när man är färdigpratad. Att prata inför folk är helt klart något man kan lära sig. Spannet är stort - för en del är det helt naturligt och vissa älskar det. Andra vägrar och jag har skrivit det många gånger. Att sjunga inför en fullsatt kyrka eller sal är ingen big deal för mig, men att ställa mig upp i kommunfullmäktige och snacka på - det ÄR inte min grej. Även om jag tycker mycket och har åsikter. Man får bara acceptera att vi är olika. Jag vet inte heller om jag skulle bli lyckligare av att just predika i olika frågor i KF. Men jag kan helt klart beundra de som gör det.

Nu är det kväll. Har läst tidningen från Linden. Vårt kommunala bostadsbolag. Trevlig läsning och den andas verkligen framtidstro och goodwill Nässjö. Minns min första lägenhet som jag och min dåvarande sambo hyrde av just Lindén. En jättefin lägenhet i Tellus i Handskeryd. År 1990. Trivdes så bra där. Det har under åren blivit några hyreskontrakt just med Linden. Har bara positiva upplevelser av den hyresvärden. Trygghet. Idag när jag gick hem från jobbet till Solbacka gick jag förbi de nya lägenheterna i kvarteret Blombergs. Så fint det blev. Lyxigt! Förändrade stadsbilden till det bättre. Stolt att vara Nässjöbo helt enkelt.

Go kväll!

Vet ni vad Sverige, Finland och Estland har gemensamt? Det är de enda länderna i världen som erbjuder gratis måltider i skolan. En otroligt fin förmån som vi ofta tar lite för givet. Tacksamheten för detta privilegium kan diskuteras - som föräldrarepresentant i brukarråd hörde man ofta gnäll på just skolmaten och mina barn var inte så milda i kritiken heller för den delen. Det var smaklöst och det var skinn på potatisen.... Under senare år har jag dock en känsla av att maten har fått en bättre status. Sägas kan att David aldrig gnällt på maten. Man ska komma ihåg att det är med små medel maten tillverkas - det finns liksom en begränsad pott pengar att handla för. Sedan jag fick rejält med insyn i detta i och med mitt arbete på Tekniska vet jag. Våra kök trollar! De gör ett fantastiskt jobb.

Idag åt jag lunch på Norråsaskolan. Vi hade en heldag med vår nämnds politiker och gjorde ett avbrott för lunch. Passade bra då det idag är ?den offentliga måltidens dag?. Alla kök i hela vår kommun serverade samma goda kycklingsoppa o våffla som dessert. Riktigt gott! Det var en trevlig lunch o både rektorer och några elever satt med.

Efter detta var det nämndsammanträde vilket höll på till kl 17.00 Jobba från 6-17 och en timmes löpning efter det. TRÖTT!!! Det sistnämnda gav verkligen energin tillbaka och nu vill jag knappt gå o lägga mig. Endorfinerna hoppar omkring i kroppen. Värmen från brasan är så go.

Men kudden väntar. Fredag och arbetsveckans sista dag är välkommen! Godnatt!

Älgjaktsdag nr 2. Igår sköt Jonas lag en 12-taggare, typ den flesta timmen på morgonen. Idag fick han för ovanlighetens skull sovmorgon så min plan var att springa till jobbet trots mörker. Men när man vaknar, sätter sig upp i sängen och tittar ut - det är verkligen mörkt. Jag fick skjuts av David (i min bil, ha ha), blev avsläppt vid Vallgatan där gatlyse finns och började springa därifrån.

Alltså kroppen är inte riktigt vaken och speciellt när graderna är nära nollan. Men, efter några kilometer börjar blodet fara som det ska i kroppen och medan det ljusnade tog jag mig runt Träslända o mötte morgonen just där. En fantastisk morgon och vackra bilder när jag stannade till. Men jag undvek att stanna för kylans skull och numera orkar jag ju faktiskt länge utan att just pausa. En fantastisk känsla.

Ledningsgrupp på jobbet och jag var helt slut i skallen efter det förmiddagen. Vi skulle svara på ett frågebatteri från våra revisorer och lite som vanligt var vi ute i sista stund. Det blev dock ett bra dokument. Lunch på Parkgården nu när restauranen har öppnat för allmänheten. Så god fisk med spenathollandaise och det var verkligen en skön lunchpaus. I Coronatider blir det mest lunch vid datorn och jag saknar social samvaro.

La mig på sängen när jag kom hem och slocknade i drygt en halvtimme. Vaknade lagom till Stella kom hem från dans. Snart får hon sluta köra moppe. När det finns risk för halka o is - då är det färdigåkt för denna säsong.

God kväll!!

Ljuvligt vacker morgon

Idag har vi firat Kenneth som fyller 85 år (i morgon). Min älskade pappa, morfar, farfar och svärfar. Såhär i Coronatider har det varit lite diskussioner om hur vi skulle göra men till slut blev det en middag med platser väl utspridda. Det är svårt och man får väga för- och nackdelar med besluten. Till slut satt vi alla 12 st i vardagsrummet även om det fanns planer att visss skulle sitta utomhus. Men om alla är friska och utan symptom är det nog ett bättre beslut att träffas än att inte göra det. För själen skull.

Godaste maten - lax i ugn på spenatbädd o potatis o morötter från egna landet. Underbart gott! Äppelkaka som smälte i munnen till efterrätt. Å tårtan hade mamma beställt - bra där! Hjortrontårta från Melins i Sävsjö. Det hade inte behövts men visst - när den kom fram smakade det bra!

Pappa ser ut som en pojk på korten jag tagit. Han är pigg. Han har säkert plockat 120 liter (om det räcker) lingon. Bara det! Bonus att få träffa min äldste kusin Magnus med frun Ingegerd. Saknade alla kusiner såklart. Just idag kändes Covid 19 så lessamt. Önskar att det bara kunde ta slut!

Sitter framför brasan. Sprang en härlig runda i morse till Rävsnäs o vände. Trött nu! Slappa och ladda inför ny vecka!

Go kväll!!

Kan inte tro att min far är 85 år i morgon

Stellas fina kort från oss

Fina far och mor

Bror Anders skulle ha laggårn så de fick med sig en bit tårta innan vi högg in...

Flaggan i topp för pigge pappa

Nu när lingonsäsongen är över startar arbetet med löven

En lördag med projekt. Vårt projekt men Jonas får utföra. Jodå, jag har ringt till glasmästaren o vi har diskuterat mått och tillvägagångssätt men resten av förberedelserna har jag ingen kunskap om.

Vi har en lucka i golvet. En torr och fin källare där man kan ha många burkar med lingonsylt, potatis och framförallt VIN. Nu ska träluckan bli en glaslucka och utrymmet mer tillgängligt. Jag ser bilden framför mig - en snygg belysning som lyser upp några flaskor. Men att komma dit.... Det har varit trögt. Själva nedgången måste göras större. Själva källaren måste tätas till och stegen ned måste göras om till mer en trapp. Idag har Jonas hållit på hela dagen och nu är mycket gjort. De förra ägarna flytspacklade golvet och Jonas ställde frågan (eller pratade med sig själv) hur han löser det. Jag kliar mig lite i huvudet och svarar ?inget? för jag har absolut ingen kunskap om hur man sågar en rak kant i ett golv som är flytspacklat under parketten eller tarketten eller vad det nu är.

För att inte få fler obegripliga frågor roade jag mig med att gå till Willys och köpa ingredienser till kvällens kycklingwok, byta och tvätta sängkläder, fylla på vedstället med tre banankartonger ved (från pappa) och spela gitarr. Sedan hackade jag allt och stekte till middagen. I förhållande till vad det tar i tid att äta tar det lång tid att hacka, riva o steka. Men gott blev det!!

Smakade av de få äpplen vi har fått på träden vi planterade förra hösten. Trodde inte det skulle bli några att skörda. Goda!!!

Brasa på och solnedgången bevittnats. Snart mörkt och klockan är tjugo i sju. Höst!


https://youtu.be/CM0TD2iK9tI

Så heter hon. Min äldsta. Förstår inte hur fort 24 år har gått och numera träffas vi allt för sällan då hon är bosatt i Borås.

Alltid lika kreativ och får hon en idé så fullföljer hon den. Sen om det är en pinne i skogen som hon vill göra om till lampa...det kan va lite var som helst. Tur BTW att hennes sambo är elektriker- känns tryggt...

På förskolan målade hon en vit kyckling när fröken sa att de skulle vara gula. Lite sån är hon och har alltid varit. Å får hon för sig skapa en klänning à la 1800-tal - då bara gör hon det. Följer hennes Instakonto makeup och det är alltid lika spännsnde att se vad hon har hittat på. Fattar inte hur hon orkar. Min mor undrar dessutom hur hennes hud orkar. Har man levt drygt 80 år kanske man ställer sig den frågan.

Hur som helst har Johanna jobbat på och får numera produkter från lite varstans som sponsring. Bara det är ju häftigt i sig. Då och då blir det några burkar till Stella som blir mer än glad.

Det bästa med Jois är att hon inte är slav under sminket. Hon gör det för att det är kul. När vi träffas är hon oftast helt osminkad. Vackrare, såklart, än någonsin.

Å klänningen- snart är den klar. Jag längtar att få se den IRL och på!

Ha en go kväll!

Är det Halloween snart eller?

Hur fin som helst!

Nu är löpning från hem till jobb att avslutat kapitel. Mörkt, mörkt, mörkt.... Morgonträning har verkligen blivit min nya vän och jag kom på den geniala idén att jag kan åka till jobbet med Jonas o springa i gatlyse. Reflexväst på o jag hinner med en rätt rejäl runda innan jag ska vara på plats. I måndags sprang jag Västra vägen, Träslända o det är faktiskt lite kul att springa gamla rundor, de jag nött åtskilliga gånger. Har haft en sagolik tur med vädret både i måndags o i morse - inte något regn. Alla övriga stunder har liksom varit ganska blöta. Men det behövs. Just nu öser regnet ned o värmen från brasan är desto varmare. Så otroligt skönt!!!

Har suttit i uppföljningsmöte (ekonomi efter september) hela dagen och jag är precis slut i huvudet. Inga fikaraster, lunch vid datorn o bara siffror, siffror, siffror. Men siffrorna ser bra ut. Trots Covid - tekniska håller budget.

Efter jobbet planterade jag skott från palettblad. Har fått av min fina kollega och det blev så fint i fönstret. Hoppas att jag nu lyckas med dem. Tack Carina!!

Nu spelar NIF träningsmatch mot Skirö så jag måste titta David i målet! Nervöst!

Ha en go kväll!

Jag skrev om det i lördags. Att Nässjö IF vann hemma mot Jönköping. Det var glädje i sig. Att det var Davids premiärmatch som målvakt i A-laget o att han dessutom gjorde en bra prestation är såklart ännu mer glädje. Nu var vi på resande fot och hade inte kunnat titta ändå men såhär i Coronatider är det så tråkigt att inte kunna gå och titta som vanligt.

Då fick jag (lite sent) reda på att man kan titta genom appen Bandyplay. Igår tittade jag på första halvlek och idag på resten - i mobilen. Fantastiskt skarp bild och dessutom med mycket bra kommentatorer. Perfekt för mig som inte är hundra insatt i alla regler. Man lär sig samtidigt. Jag borde verkligen kunna (som han bredvid mig sa...) då det blivit några matcher genom åren men det kan jag inte.

Perfekt att titta i efterhand - man behöver inte vara så nervös. För det ÄR nervöst att vara målvaktsförälder. Har sett många straffar i vantarna.
Å jag swishade inträdessumman om nån nu undrade. Att få in lite pengar är såklart jätteviktigt nu när inte all publik få komma in plus att intäkter för korv och kaffe går om intet.

Det blir fler matcher via appen. Det finns ytterligare en fördel. Man slipper frysa. Även om just det blivit bättre med åren är det kallt i ishallen.

Kan nog tänka mig att titta repris - just på straffen som David räddade. Grym känsla!!