Så lämnade vi Edinburgh idag. Vi tog en morgonpromenad innan frukost. Till Kungliga botaniska trädgården. Ett otroligt stort område och jag var verkligen taggad men såklart var det inte öppet kl 08:30 när vi kom dit. Öppnade inte förrän 10. Det får bli nästa gång vi är här. Vi traskade tillbaka och åt sista goda frukosten. Tog Airlink till flygplatsen och fick infon att vårt flyg försenat. Vi hade redan med ursprunglig tid fått det tight med tiden, att hinna med tåget till Nässjö. Nu verkade det riktigt kört. Flygplanet körde in typ en kvart men det strulade med bagagebandet så vi missade det sista tåget. Tågen efter det var fullbokade.

Fru Holm Karlsson vägrade med stort V att sitta på station till kl 03 så vi bokade ett hotellrum i Malmö. Billigt!!! Men värt det. Värt varenda krona. Vilken skillnad det är på svenska hotell jämfört med de i Skottland och England. Men det visste jag sedan innan.

Så efter en god självplockad sallad från Seven Eleven njuter vi av flufftäcken och kaklat badrum. Å det luktar gott och inte en ton av mögel. Nåt av hotellen på vår resa var inte så bra, andra mycket bättre. Heltäckningsmatta överallt blir på nåt sätt lite ofräscht.

Nu längtar jag hem. Det blir inte alltid som man tänkt sig men det blir rätt bra ändå.

Godnatt!

Hejdå Edingburgh

På återseende

Vaknade utvilad och högg in på en Egg Benedict med spenat. Gudomligt gott! Otroligt mysigt hotell med bra service. Rabble är namnet, centralt beläget och här erbjuds även mat och dryck på kvällarna. Igår kväll när vi kom tillbaka från middag från en annan restaurang i närheten var det fullt ös med mängder av folk.

Idag har vi bestigit kullen - ett måste när man är här, vidunderlig utsikt över hela stan. 200 meter stigning den sista biten och det tog på krafterna. Arthur?s Seat som den kallas har inget att göra med Outlander men den finns med i serien One day, som oxå är mycket bra. Nu fanns det fler kullar och vi var nog inte på den rätta. Häruppe finns det mängder med stigar, lättare och svårare. Jonas väljer gärna svårt, jag vill helst komma hem utan benbrott så jag bestämde.

Väl nere i stan letade vi upp Soderberg caféet som Stella har rekommenderat. Ett svenskt cafe och det var gott med en go fralla och gott kaffe. Sedan till Victoria Street, den mest karakteristiska gatan för Edinburgh enligt Google. Här finns de färgglada husen som man absolut måste fota.

Vi har sprungit en hel del i affärer oxå. Jonas har fått tag i den åtråvärda Whiskeyn Sassenach. Undra om det är guld i flaskan, med tanke på priset? Jag ska väl inte säga nåt. Cashmere är inte heller så billigt, ha ha.

Nu väntas sista middagen här i Skottland och efter underbara dagar, proppade med fina vyer, slott och historia konstaterar jag. Hit vill jag tillbaka.

Ha en go söndag!

Upp för kullen till Arthur?s Seat

Stigar och människor överallt- även om det inte syns så bra på detta kort

Kullen i bakgrunden

Gofika

Victoria Street

Inköpt - check

Vilar benen. Jag tror denna trappa oxå var med i serien One day. Om inte kommer Stella tala om det, ha ha.

Den fjärde och sista dagen på den här Outlander-turen startade mot Doune Castle. Det slott som representerar Leoch, Mackenzies hemvist i serien och här kände man verkligen igen sig från seriens inspelningar. Otroligt kul att gå omkring på borggården och i de stora salarna. Nu vill man ju se om första och andra säsongen - igen - för att man har varit här, ha ha.

Innan lunch fick vi foto-stopp mellan de ofantligt vackra dalarna och fick se både highland cattle (Skottlands nationalko) och bagpipes. Det är något visst med att höra säckpipeljud och blicka ut över nejderna.

Till lunch delade vi på en fisktallrik för två - alltså de är bra på lax men synd att de friterar så mycket.

Vidare mot Blacness Castle som gestaltar fängelset Fort William där Jamie får 100 piskrapp på ryggen av otäckingen Jack Randall. Välbevarat och man känner igen mycket från serien även här. Den här trippen är ju lite dubbel. Det finns ofta en Skotts historia och en historia från Outlander. Mycket hänger samman men det kan bli lite förvirrande ibland.

Nu är vi tillbaka i Edingbrrrra och kan sammanfatta denna trip till 10 av 10. Helt perfekt. Men som våra svenska kompisar sa. Nu orkar jag inte se en ruin till. Lite så känns det, ha ha. Det parets historia var lite häftig i sig. De träffades för en månad sen, hennes intresse för Outlander hade fått honom till att plöja 4 säsonger och de bokade denna turen. Jättetrevliga människor - vi hade kunnat vara föräldrar till dem - vi har haft kul ihop.

Nu har vi två nätter kvar i denna fantastiska stad. Rå om sig själv lite mer även om det har varit en super-trip i Outlanders fotspår.

Dessa kossor trivs säkert bra här i dalen

Säckpipeljud börjar kännas - hemma :)

Här spelades mycket in säsong 1, Ska föreställa Leoch, Mackenzies hemvist

I verkligheten är det nåt annat

Den stora matsalen

Fort William i serien, Blackness Castle i verkligheten.

På denna innergården pryglades Jamie. Jonas slapp tack o lov.

Kan vara fönstret där Jamie klättrade in för att rädda sin Claire

Idag har vi rest väldigt många miles och med ofattbart vackra vyer. Rest genom Skottlands vackraste berg, dalar och sjöar eller Lochs som de heter här. Nästan så man blir lite avtrubbad av allt det fina.

Har vandrat i Glen Affric - en nationalpark- helt gudomligt. Påminner iofs om Sverige och norröver, möjligen fler träd här.

Stannade till vid Lochness, såklart, i hopp om att få se sjöodjuret Nessie men icke. Där fick vi även besöka Urquhart Castle som ligger precis intill vattnet. Ruiner idag men stort och fint på medeltiden.

Sedan blev det ett stopp vid minnesmärket av Prince Bonnie Charles och Jakobiternas uppror. Strax intill finns den berömda viadukten - Hogwarts Express a la Harry Potter. Att stå i över en timme och vänta på ett tåg utan att åka med, ha ha. Men vi var inte ensamma där - fullt av turister.

Avslutar dagen på hotell nedanför Ben Nevis. Skottlands högsta berg, 1344 möh. Superbra dag med sämsta avslutning. Kasst hotell och riktigt riktigt dålig mat och service. Men nu ska vi sova och vila inför sista dagen på denna Outlander trip.

Vackra Glen Affric

Lochness och bakom oss Urquharts Castle eller ruinerna av detta.

Minnesmärket över Prince Bonnie Charles och Jakobiternas uppror.

Å så den fina tågviadukten Harry Potters Hogwarts Express

Vi sover vid ett hotell, Tracker nedanför Ben Nevis som är Skottlands högsta berg, 1344 möh.

Ytterligare en dag med massor av intryck och upplevelser. Helt matt av att sortera och beskriva. En fantastisk dag. Från början till slut. En god natts sömn och frukost på detta jättemysiga bed- and breakfast. Min febertopp från gårdagskvällen och natten var borta, tack o lov.

Första stoppet blev stenarna Craigh Na Dun. Inte hela sanningen. De stenar vi idag fick se har inspirerat Outlander-författaren. De i serien är fejk. Testade att åka iväg och trots ädelsten runt halsen funkade det inte. Inte ett enda surr hörde jag så jag har nog inte förmågan, ha ha.

Vidare mot Culloden Moor där slaget utspelar sig 16 april 1746. Sorgligt att se. Tillhör serien men oxå en grym historia med The Jacobites. På mindre än en timme hade 1600 män fått sätta livet till varav 1500 var Jacobites. The Government vann på ett kick. Att gå där på mossen idag känns bara jobbigt. Att vi aldrig lär oss. Man tycker ju att historien borde signalera något, men icke.

Vi har gjort flera underbara stopp idsg. Eftermiddagen gick i naturens tecken och vi givk en tre km lång runda bredvid vattenfall och fantastiska vyer.

Sista stoppet körde vi upp mot bergen och höjderna. Hade en härlig utsikt en bit bort från Iverness. Vi kunde skönja Leoch, första slottet Claire kommer till. Idag är detta privat och det är bara öppet några dagar per år.

Vi har haft en härlig kväll i Iverness. God mat och sen ett regn från ingenstans. Det gäller att ta skydd på närmaste bar. Ikväll var det live musik. Underbart!!

Jag var ibte ensam om att bli fotad i denna pose. Lämnade dock inte vår tid.

Nästan som Torsa stenar

Culloden Moor

Minnen av ett slag - gravar överallt

Fältsjukhuset för brittiska officerare finns kvar

Culloden house

Eftermiddagen bjöd på vattenfall och häftig natur

Längst med till vänster långt borta ser man Leoch, det slott dit Claire först anlände till.

Iverness ikväll

God mat

Livemusik på en typisk skottsk pub.

Å så kom dagen då vi fick se Lallybroch- i verkligheten. Hjärtat slog lite fortare när vår buss körde ned på den mycket smala vägen och parkerade. Vi såg porten och bakom den Jamies älskade hem, Lallybroch. Overkligt häftigt att vara här. Som att vara med i filmen eller en dröm. Å drömmen har verkligen gått i uppfyllelse. Vackert väder dagen till ära så bilderna blir lite vackrare.

Denna första dag hann vi med många platser från filmen. Tänk er en hel buss med människor som äääälskar Outlander, samlade från hela världen. USA, Mexico, Australien, England, häftigt. Ett annat par är från Sverige och automatiskt dras man till varandra - vi har lite mer gemensamt.

Chauffören som är från Edinburgh har kört denna tur i sju år. Pratar oerhört väl och jag fattar allt trots en touch av skottisk dialekt. Förutom Outlander-platser har vi idag sett underbar natur på vägen upp till Iverness. Dessutom har vi fått flera timmar av Skottlands historia i öronen. Underbart!

Å då det här med kilten. Chauffören får ofta frågan varför han inte har kilt. Det är som att säga till en svensk - varför har du inte vikinga-hjälm. Lite kul!!

Nu har vi landat i Iverness. Oxå en mycket fin stad, dock mindre än Edinburgh. Eller Edingbrrrrra som de säger.

Framför Lallybroch

Den fina trappen

Vidare till Culross - här är byggnaden där Claire blev anklagad för häxa, där rättegången filmades

Underbar stad. Framför det gula huset plockade Claire örter

Falkland som gestaltar 1940-talets Iverness. Här stod spöket som spejade på Claire. På bilden tycker jag mig se någon..

Vackra vyer på Höglandet

Lite museum hann vi med, hur folk levde då - på landsbygden

Rutten, dag 1

Landat i Iverness.

Godis till kvällen

Efter en sömnlös natt med både resfeber och hosta tog vi tåget i morse till Köpenhamn. Fick en hostattack på flyget, så illa så jag kände behov av en påse. DET är både pinsamt och oerhört jobbigt. Sitta långt in och köra upp medpassagerare när man måste på toa. Dessutom tror alla att man har pest. Har hostat sen i november vilket blev något sämre med en förkylning för två veckor sedan. Nu är jag pigg men tydligen inte tillräckligt för en landning med flyg. Trodde trumhinnorna skulle spricka, en sån så fruktansvärd smärta. Efterföljande hård huvudvärk som botades med en Alvedon. En rätt hyfsad promenad här i Edinburgh gjorde susen och nu mår jag mycket bättre. Några regndroppar då och då var uppfriskande.

Edinburgh - en stad som både fascinerar och fängslar. Förstår att Stella blev förtjust när hon tillbringade en vecka här för två månader sedan. Hon har tipsat en massor att se och nu redan ikväll har vi betat av en del sevärdheter.
Å vi tog en paus på en av alla tusen mysiga pubar som finns här. Jonas var nog lite otydlig med ölsorten han skulle ha för han fick in en kanna the. Helt underbart kul om du frågar mig.

Nu blir det lite mat på det mysiga hotellet vi bor på. Sen SOVA för att imorgon hoppa på vår fyra-dagar långa Outlander trip.

Ha en fin kväll!!

Landat

Det fantastiska slottet mitt i stan

Ross Fountain

Härliga gator att traska på

Lite som gamla stan i Stockholm

En vanlig syn och ljud

Puben med the

Igår var jag på Kulturgatan, igen. Denna gång besökte jag stället med vännerna Susanne och Camilla, även hon en gammal gymnasiekompis. Livet förde henne till Linköping men vi har hållit kontakten under åren och det är alltid så roligt att träffas. Ett par timmar som verkligen fyllde på energin på ett positivt sätt. Förutom de härliga utställningarna fikade vi och satt i solen i ett par timmar. Här snackar vi socialt vuxet beteende, social vett och etikett. Man frågar och lyssnar, får frågor och berättar och blir lyssnad på. Intresse av varandras liv är ett signum för vänskap.

Ibland träffar man människor som vid frågor bara berättar och berättar, aldrig ställer frågor tillbaka eller för den skull lyssnar. Oerhört tråkigt och ger ingen positiv energi, inte heller någon mersmak att träffas.

Läkemedelslådan och kilten är nedpackade. I morgon bitti åker jag och Jonas eller jag menar Claire och Jamie till Skottland. Vi ska inte åka genom några stenar utan tar tåget till Köpenhamn, vidare flyg till Edinburgh. Men det känns som vi ska resa tillbaka i tiden. En fyra dagars tripp för att se många av de historiska platser, slott och inspelningsplatser som tillhör den serie vi älskar. Outlander- here we come. I flera år har detta varit en dröm och nu ska det bli av. Naturligtvis ska vi besöka Graigh Na Dun - stenarna. Jag lovar, jag ska inte röra dem.

Det ska bl spännande och väldigt roligt att besöka Skottland. Några extra dagar i Edinburgh innan vi far hem. Stella har tipsat oss - att göra - från sin resa i våras. Hon älskar staden och det hoppas jag vi också kommer att göra.

Vänner tillsammans på Kulturgatan- jag , Camilla och Susanne

Jag och Jonas - eller Claire och Jamie om man så vill

Många historiska platser mellan Edinburgh och Iverness ska vi hinna med. Så spännande!