I dag på morgonen läste jag ett öppet brev som en brandman hade skrivit på Facebook. Med tanke på vad som händer i Stockholms förorter vill jag även här på min blogg dela med mig av hans ord. De tog tag i mig och fick mina egna värderingar att rubbas. Det har varit min övertygelse att vi ska hjälpa människor som är förföljda och har flytt sitt hemland... Idag är jag oerhört tveksam.....

"Till dig som kastade stenar på oss i natt.

I natt kastade du stenar på oss! Tack och lov var det bara en av ungefär 20 stenar som gick igenom rutan. Som tur var hade jag min hjälm på huvudet så stenen lämnade bara ett stort ärr i min hjälm. Som tur var träffade du inte vår chaufför, han kunde köra oss där ifrån och han kunde lämna sin son på dagis i morse. Själv fick jag krama om min flickvän när jag kom hem, overklig omfamning! Som tur var skadades ingen annan fysiskt av de stenar du kastade på oss. Men du har påverkat mitt och mina vänners yrkesliv för all framtid!

Jag är här om din pappa behöver hjälp om han krockar med sin bil, jag hjälper din syster om det börjar brinna i hennes kök. Jag kommer att simma i iskallt vatten för att hjälpa din lillebror om han trillat ur en båt även fast det är iskallt i vattnet. Jag kommer att hjälpa din mormor om hon får hjärtstillestånd och jag kommer även att hjälpa DIG om du går igenom isen en solig dag i mars. Varför gör du då så här mot mig? Jag har också en familj som vill träffa mig igen, precis som du!"

Mattias LN, brandman Attunda

Mitt hjärta knyter sig när jag läser och jag har samma fråga som Mattias. Varför??? Å även om jag skulle få en förklaring så vet jag inte om jag skulle godta den. Det som händer är INTE acceptabelt - inte på något enda vis! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Älskade pappa. Idag fick du somna in. Är oändligt tacksam att jag tillsammans med min bror Pelle fick tillsammans med mamma vara vid din sida när du drog ditt sista andetag. Så fint. Så stilla. Det gick oändligt fort spå slutet. På påskafton kom du o...

Ett riktigt roligt dygn har passerat. Ett dygn med mina barn och respektive i Göteborg. Planerat för längesedan och det var inte det lättaste att hitta en helg när vi alla kunde. Det är mycket som ska stämma med jobb, tentor med mera. Men 17 maj blev...

Jo, jag njuter av allt det vackra. Njuter av fågelkvitter och ekblad som slår ut. Men trots solen på himlen är molnen vid sidan om lite gråare i år. Allt känns lite tyngre. Vi vet så lite om livet. Vad som väntar runt hörnet. Att grabba tag i lyckans...

Det är min dag idag. Namnsdag. Sofia! Tack kära mor och far för att ni gav mig ett namn som jag alltid har tyckt om. Hade iofs en Kulla-Gulla period i min ungdom när jag ville heta Gunilla - eftersom huvudpersonen heter det - men det heter jag ju oxå...

När man inte har skrivit på en dag har man massssor att dokumentera. Blandad kompott och dagarna rusar. Igår kväll var allmänheten inbjuden till Hotell Högland tillsammans med Region Jönköping och Länstrafiken samt politiker i Nässjö kommun. En ch...