Jo, det har inte hänt på riktigt. Bara på Pigalle ikväll. Stella hade med sin teatergrupp uppvisning för nära och kära ikväll - det de har övat på hela våren. En teaterföreställning som handlade just om en borttappad tant. Stella var inte riktigt nöjd med sin roll men jag har peppat och sagt att man får göra sin roll så bra man kan, även att man kanske inte alltid älskar den. Hursomhelst var det riktigt roligt att se. Å höra! Å uppleva. Har inte haft något barn som har spelat teater förr – eller rättare sagt varit med i en teatergrupp. Lite påsk och jul-spel har jag ju varit med om men inte på detta sätt. Får gå tillbaka till min egen skoltid för att minnas – vi hade en föreställning för föräldrarna. ”Mupparna” (några som minns denna TV-serie med Kermit, Miss Piggy och kakmonstret?) Jag har för mig att jag var Miss Piggy…. Eller så var det nog min bästis Susanne som var det. Även Ulf och hans föräldrar var och tittade. Det värmde!! Som skådespelare vill man ju ha publik!!

I natt vände det…förkylningen bröt inte ut utan jag vaknade genomsvett kl. 03.00 Kan ha varit drömmen också… Ja jisses. Drömde så tydligt att jag sprang och det kändes så bra. Var inte ett dugg trött men alla – absolut ALLA hindrade mig. Sprang på en lång brygga och fick kryssa mellan solande människor och småbarn med glass i händerna. Jag sprang genom fik och överallt satt folk i vägen (folk brukar göra det på fik) och barnvagnar stod i vägen.. Till och med min äldste morbror (100 år) försökte hindra mig och blockerade vägen med sin rullator (Gustav är förörvigt världens snällaste). Jag var gråtfärdig och vill så gärna få en bra tid. Den knasigaste drömmen på mycket länge och jag var rejält lättad när jag vaknade. På lördag ser vädret ut att bli perfekt. Inte för varmt och uppehåll. Det finns bara EN fiende och det är min mage. För orken har jag. Och glädjen. Och lusten. Men måste man köa vid blåa holkar behöver man inte var hjärnfysiker för att förstå att minuterna rinner iväg.... Å innerst inne är jag ju en vinnarskalle när det verkligen gäller - adrenalinet pumpar redan nu i ådrorna...

Jag ser så fram emot att få sätta mig på tåget i morgon, komma fram till Clarion Post Hotell, besöka mässan, hämta nummerlappen… Vi äter en gemensam och garanterat god pastamiddag ihop med Jonas dotter Micaela som numera är Göteborgsbo. Hon har fixat bord till oss alla inklusive brodern Pelle och hans Lina som också kommer till framsidan för att hälsa på. Riktigt riktigt kul! Förhoppningsvis ser de oss springandes någonstans under lördagen. Man vet ju aldrig….man kan ju ta i för mkt i början så mjölksyran hindrar målgång eller så blir jag fälld som jag blev 2011. Den gången bestämde jag mig för att jag aldrig mer skulle springa ett lopp med tusentals andra och riskera framtida löpning men alla beslut går ju att ångra……

God natt!!!

En duktig teatergrupp!!!

Första året jag sprang - 2009. Sedan blev det 2010 och 2011 oxå. Tant blir äldre.... Får se hur det går iår...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Med spänd förväntan satte jag mig på tåget till Karlstad i morse. Väldigt trevligt att två partikollegor från Vetlanda och en från Sävsjö skulle åka samma miljövänliga resealternativ från Nässjö. Då gick resans timmar fort. Två tågbyte och vi var på ...

Ja, nu gör november skäl för sitt namn. Vilket busväder med regn och hårda vindar. Det är fantastiskt skönt att sitta vid elden på kvällarna. Det gjorde vi länge igår, firade vår sjätte bröllopsdag, åt sushi och gelehjärtan. Till och med katten fick ...

6 år sedan jag fick byta autograf. Föddes Karlsson och gifte mig med Karlsson. Elfteielfte. 11/11. Lätt att komma ihåg. Idag firar vi inte bara 6-årig bröllopsdag utan även 10-årig förlovningsdag. En riktigt varm dag på Jamaica som var ett av stoppen...

Måndag morgon. Ont i ryggen. Känns ganska logiskt och självklart med tanke på helgens lövrensning i två trädgårdar. Men det är en ganska go känning, man har gjort nytta och jag kommer att överleva, ha ha. Det är inte så farligt, musklerna på båda sid...

Idag tände vi ljus vid bilderna på våra pappor när vi åt frukost. Min första Fars dag utan pappa och Jonas 45:e utan sin far. Man får lite perspektiv, att jag ändå var väldigt lyckligt lottad som fick ha min pappa så länge. Vi har verkligen firat...