En solig lördag. En lördag utan måsten och beting i kalendern. Vad gör man då? En långpromenad runt sjön. Senast gjorde vi detta i oktober 2024. Korv, bröd och kol i ryggsäcken plus kaffe. Tog en kaffepaus och choklad efter Räfsnäs. Ingen go choklad, gillar inte när de blandar i daim, alldeles för sött. Nu skulle Stella kalla mig för Almond-mom.

Torrt i markerna. Lite vatten i alla diken. Kom fram till vindskyddet och såg till vår glädje att bonden hade byggt en ny eldstad. Så fin med plåtskydd på kanterna. Sedan såg vi det tråkiga. Förödelsen. Glassplitter och skräp på marken, halvt uppeldad plast och diverse ting. Två avhuggna granar varav en fallit på vindskyddet. Även yxhugg i några andra granar. Grillgaller borta likaså den postlåda i trä som förvarade gästboken. Så många gånger vi skrivit i den och samtidigt swishat en peng av tacksamhet till den markägare som anlagt denna underbara plats.

Jonas ringde till ägaren och han visste om det, upptäcktes i veckan. Bedrövad var han. Så otroligt förbannad man blir. Folk som bär sig åt och bara förstör, bryr sig inte om naturen och vandaliserar. Så ledsen och platsen känns hädanefter inte lika rofylld. Frågan är om de kommit sjövägen för det finns ingen riktig väg till platsen. Kan inte tänka mig att idioterna har orkat gå någon längre sträcka för att förstöra.

Vi åt vår korv, fick grilla på pinne, och gick snabbt därifrån. Swishade ett bidrag och vi får hoppas att ägaren orkar fortsätta. Som vi uppskattar denna plats och använt så flitigt. På våra rundor runt sjön, när isen ligger och även tagit båten över. Med vänner och barn.

Lördag och slutet av mars. Det börjar närmar sig bad i mars. Varför inte idag. Solen skiner ju.

Fortsatt go lördag!!

Lycka på en stubbe

Avyxade granar

En som fallit över vindskyddet

Idioter som förstör både natur och andras egendom

Naturens under