Snart jul…en stor högtid….kanske allra mest för barnen. Det är då en mycket konstig och vemodig känsla att säga ”Hej då” till Stella idag på morgonen med vetskapen om att hon inte kommer till oss förrän på Juldagen! Hon får en härlig vecka och Julafton framöver – det är jag helt övertygad om. Det är mest jag och vi andra som tycker det är ofantligt tråkigt att inte ha henne hos oss. Hon är ju numera den enda i familjen som tror på tomten och visst är det lite extra kul även för oss andra när tomten kommer och se just hennes ögon.

Den här smetigt sorgliga känslan botas bäst av att umgås med sina andra barn. Ikväll är det fredagsmys och stilla kväll i soffan. Efter gårdagens julfest med jobbet är det behövligt. Det var en mycket trevlig kväll och den blev varken stimmig eller sen men fest är ju fest… Efter gårkvällens lekar kan jag med bestämdhet konstatera att jag är kass på att köra radiostyrd bil men rätt hyfsad på pilkastning och rullstolsåkning… Radiostyrd bil för övrigt riktigt kul (julklappstips ;) men på nybonade golv blev det mer än sladd....

Jag sjöng några sånger för församlade jobbarkollegor och jag var otäckt nervös. Hjärtat slog som ett trumsolo och det handlar nog lite om ”självplågeri” (= som en kollega så klokt sa) att stå där med min gitarr!!!  Det var ändå riktigt kul att få framföra det jag gjorde och som tack fick jag en jättefin julgrupp! Omtänksamt till tusen!!

Ha en nice fredagskväll!!!