Mmmm... Carpe diem....det låter så vackert. Uttrycket andas lycka, aptit och lust for life! Att vara här och nu, att leva för stunden kanske är mångas önskedröm men det är som bekant lätt att säga tulipaniaros - svårare att göra en. Det går dock att träna upp förmågan....trots att jag oftas misslyckas....

Att ha familj..inklusive ett eller några fler barn, deras läxor, ungarnas fritidsaktiviteter + städning/tvätt/strykning är ju ett niceigt pussel att få ihop. Lägg dessutom till det egna jobbet och helst (?) några "egna" grejer...löpning lr vad det nu kan vara för kul... Det där Carpe diem är nästan alltid ett suddigt begrepp..... Den där målarkursen jag vill gå....den där högskolenkursen "jag borde" och dessutom skulle vilja läsa...tiden räcker inte till. Att någonstans ändå hitta en mix bland all planering av fikakorgar, små mellanmål till bandyturneringar och friluftsdagar - det är väl det som är just Carpe diem. Att kunna stanna upp för ett kort ögonblick och känna. Nu är jag här! Ingen annan stans! Hur många kvällar går jag inte till sängs (särskilt när mannen jobbar) och grubblar på bra och bättre lösningar på diverser arbetsrelaterade problem (möjligheter). Det händer!! 

Nu har semsterlapparna börjar komma... Dax att bestämma vilka veckor man ska ta. Vart ska vi åka och när...? Ska man boka någon stuga (nu när vi sålde husvagnen) borde det göras omgående så det finns nåt kvar att välja på. Dessutom ska man planera in någon vecka i maj (helst med bra väder) då huset ska målas om. 6 år sedan....och det är dax enligt expertis. Ser lite fram emot den där tvätt- och målarveckan. Då kan jag bara vara just i målarburken - carpe diem. Men tankarna kan jag inte svara för....de kommer nog vara.....på jobbet....eller nån annan stans... Om vi nu hamnar på Gotland eller i Falkenberg...låt mig vara bara där, gärna HELA kroppen.....

  God kväll!!