Direktlänk till inlägg 23 mars 2016
Jag har fått tillbaka en del av av mitt liv...känns det som. Det kan tyckas som ett I-landsproblem men när man blir utslängd från Facebook och inte kommer in på nästan en vecka…men frustrationen började stegras…i takt med abstinensen. Det var nära att jag gav upp ett tag när den näst intill obefintliga supporten inte svarade…. Förra fredagen fick jag ett meddelande av Facebook att någon i Umeå (?) kl. 09.07 hade försökt logga in på mitt konto. Det var ju naturligtvis inte jag – jag befann mig i Nässjö och dessutom sitter jag på fikarast vid den tiden. Vanligtvis befinner jag mig inte på Facebook eller gör några större aktiviteter dagtid mer än när jag sitter i telefonkö eller väntar på att någon ska lyfta luren i andra änden. Då kan jag svepa bland flödet och gilla/kommentera något jag ser.
På frågan om det var jag svarade jag nej och sedan blev jag ombedd att byta lösenord. Gjorde så och sedan kom jag aldrig in. Sidan på mobilen var helt blank med enda alternativet ”log out”. Via datorn gick det inte heller. Testade ALLT – återställa kontot, återställa lösenordet. Hittade till slut ett slags formulär där man utförligt kunde beskriva problemet. Jag GJORDE det – mycket utförligt. Efter ett dygn (snabb support) blev jag ombedd att sända en identitetshandling, tog en bild på mitt körkort och mejlade detta. Därefter fick jag en återställningslänk vilken INTE funkade. Samma felmeddelande att sidan inte kan visas. När jag testat detta några gånger stod det ”du har försökt för många gånger, var vänlig försök senare”. Skratta eller gråta? Jag mejlade supporten TRE gånger och skrev att länken inte funkar…. Två dagar på rad fick jag ett exakt likadant mejl med samma länk vilken INTE funkade… Så idag – YES! Samma mejl och med samma länk och den fungerade. Nu blev jag lotsad steg för steg och blev ombedd att byta lösenord. Det FUNKADE!!! YES!!
Man har ju många kontakter via Facebook som man just vill ha kontakt med, bilder och historik sedan hösten 2009 (då jag gick med i detta forum). Det viktigaste är väl att följa barnen och se vad de gör och vad de lägger ut. Däremot överlever man om man väljer att inte gå med i Facebook. Jonas t.ex mår helt förträffligt utan detta – för honom räcker Instagram gott och väl…. Det tråkigaste jag missade under mina dagar som Facbookslös var ett erbjudande att få sjunga nationalsången i Sporthallen då Nässjö basket spelade mot Borås. Det hade varit AWESOME! Fick göra det på premiärhemmamatchen förra året och det var såååå häftigt. Dock var jag nervös så jag kunde dö….. Tyvärr förlorade Nässjö igår. Mycket tråkigt men stort GRATTIS till en helt otroligt bra säsong. Så bra jobbat! Goooooo greens!
Att förlora livet ja…... Det som hände i Bryssel igår är så ofattbart så det knappt går in (som vanligt får man väl tillägga) eftersom det känns som det händer oftare och oftare – dessa illdåd. Kan inte förstå syftet med att ha ihjäl en massa oskyldiga människor. Är meningen att bara sätta skräck i folk och världen? De får inte lyckas med det. Vi måste våga gå ut, resa, göra saker som vi vill utan rädsla för att dö när vi går utanför dörren. Ändå kan jag få ångestkänslor när jag är i stora folkmassor, särskilt när jag har barnen med mig…. Jag får kämpa mot dessa tankar också. Alla tankar till Bryssel!
Ha en fortsatt fin kväll!!!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 |
31 | ||||||
|