När man tar de sista stroferna i "Marias vaggsång" tillsammans med mamma i Norra Sandsjö kyrka på julafton - då kommer friden. Då infinner sig den riktiga julkänslan. När sångerna har gått bra och inga olycksaliga "tuppar" förstört någon vers eller refräng. För när man är riktigt nervös, då kan rösten spela en ett spratt. Man styr inte över det riktigt - inte jag i varje fall. Faktum var att jag var bara lagom nervös idag. Jag var inte föööör nervös. Jag hade lite annat att tänka på i morse. Mina barn ville se och höra kyrkan så jag och Jonas fick åka till Nässjö och helt enkelt hämta dem vilket jag GÄRNA gjorde. Under resan till Nässjö fick Jonas stå ut med diverse "prippsplunta, prippsplunta och andra gymanstiska övningar för rösten". Han stod ut och dessutom med glädje verkade det som.

Att se Norra Sandsjö kyrka så fullsatt som i dag klockan 12.00 - det är så härligt. Att få vända hem på julafton och genomföra detta ärofyllda uppdrag med mamma - det är verkligen hedersamt. Kan dock inte tänka för mycket på vad jag sjunger - för då kan ögonen bli blöta. Att försöka sjunga med inlevelse och hålla känslorna i från sig - det har jag övat på varje julafton i många många år. Så glad att folk tar sig tid mitt på julafton och gå till kyrkan för att lyssna och njuta av stilla och ro en stund. Stort tack till alla som kommer! Å kusin Bettan - att dra från Vaggeryd t/r - det värmde alldeles speciellt.

En god kopp glögg bjöd min bror Anders och Lotta på efter kyrkan. Så gott att sitta ned en stund och prata lite och få se deras jul. Nu har vi grejat med mat i Landsbro så snart ska en hungrig mage få äta allt det där jag längtat till.

Ha en fortsatt helt underbar julafton!! Ta hand om varandra!!!

  Jul jul strålande jul

  Halleluja