Tiggeri... Har gått förbi dem så många gånger. Framför entrédörrarna till Kvantum, Willys och Konsum i vår stad sitter de. Tiggare! Ju fler rykten och skrönor om ”ligor” samt att de har både mobiler och bilar liksom berättigar att vi inte ger dem något. Det är ju ändå lurendrejenri… Är det verkligen det? Man får helt enkelt ställa sig frågan om jag själv skulle vilja sätta mig i 8-gradig värme (kyla) i flera timmar och be andra främmande människor om pengar? Näpp, inte jag i varje fall. Säkert finns det ligor som utnyttjar människor att tigga och att de inte själva får behålla ett nickel. Då känns det ju definitivt inte bra att ge pengar…

För ett tag sedan gav jag faktiskt en kvinna ett pantkvitto. Summan var på 17 kr. Hon mumlade nåt om att det var ”lite” och jag blev den gången lite förbaskad. Många bäckar små…..tänkte jag och jag tänkte återigen tankar om att de inte sitter där ”på riktigt”. På lappen står det att hon är sjuk och behöver en ny njure. Det svider...

Jag brukar avsluta (om inte mörkrets inbrott slår till) min löparrunda med ett varv runt Handskerydssjön. Där har några av dessa människor slagit upp tält. När jag springer är jag varm men när jag såg tältet häromdagen frös jag vid blotta tanken. Det ser INTE mysigt ut om det någonsin är mysigt att tälta….. Igår gav jag 20 kr till en kvinna som satt utanför Willys och hon blev överlycklig. Å JA! Det kändes bra. Det kändes riktigt bra även om jag inte kan göra så varje gång…. Eller är det faktiskt så att vi kan det? Ska vi?

Ha en fortsatt fin lördag!!!