Jag har säkert skrivit det förr. Jag älskar dofter. Å då menar jag goda dofter. Som tilltalar mig. De berör nåt i hjärnan och kan ge ett lyckorus. Dofter kan till och med få mig att minnas saker bättre. Komma ihåg en känsla. Häftigt.

Förr samlade jag på parfym av Salvador Dali, den karaktäristiska flaskan med munnen som flaska och näsan som kork. Men åren gick och just det nörderiet upphörde.

Nuförtiden vill jag har många olika dofter och har också så. De favoriterna jag återkommer till är ofta unisex, kan bäras av både man och kvinna. Man kan känna doften av en riktigt härlig mansdoft och verkligen vilja ha den själv. Å det går väl inte...eller varför inte?

Har sedan hon började med sina dofter varit svag för Stella (och det är inte bara för namnet). Den senaste fina rosa flaskan med namnet Peony är så god. Sedan får man inte ta för mycket. Det ska vara lagom och jag är lite livrädd för att dofta för mycket. Det finns allergier, jag vet.

Ja, det var ett djupt inlägg såhär på en måndag. Ibland är det lite skönt att vara ytlig och fåfäng. Punkt. Nu är det TV-soffan som gäller och det nya doftljuset från Lagerhouse ska tändas. Kan inte dofta mig mätt på det. Nåt svagt av tallbarr, precis lagom ljuvligt.

Ha en fin kväll!

Stella står längst fram