Allt går i ide

Våta löv täcker marken
på vägen där jag går
Snart är träden kala
av lummig grönska finns inte ett spår

Vindstilla gryning känns overkligt
och vy av spegelblank sjö
känns som det aldrig har funnits
Tänk om man hade ett trollspö

I ett morgondis syns ingen horisont och
sjön framför mig ligger helt grå
Att himlen nånsin blir klarblå igen
är i denna stund svårt att förstå

Nu finns bara känslan
av att acceptera naturens lag
Inse "tjusningen" med årstiderna
inte enkelt när livslusten är svag

Handlingsförlamad och oförmögen
att se njutning med mörker och november
Inte ens juleljus o stjärnor
lockar mig i december

Att se på när allt går i ide
känns som mardröm som aldrig har något slut
Tänk att få vakna upp till knoppar som brister
Å ge upp ett vårskrik och ta nya beslut

Sigrid 26 okt 2020