Jag trotsar dig Kung Bore. Jag anser mig möjligen besegrad men jag ger inte upp. Det ska du veta. När temperaturen ligger runt 8-9 minus plus nordanvind ger jag mig INTE ut för att springa. Jag löser det på annat sätt för att inte tappa den löparkonditionen jag nu byggt upp.

Jag har bara erkänt det för en jobbarkompis som tillika mig älskar löpning. Att jag nu några gånger har sprungit inomhus. Löparbandet sålde jag till en kompis pga platsbrist men kan ångra det en vinter som denna. Dock funkar det extremt bra att springa fram o tillbaka i huset. Roligare dessutom, faktiskt. Ca 25 meter - ja ni fattar ju själva hur det ser ut. Men det är ju bara jag hemma då ingen ser mig. Bra musik i lurarna och det är bara att kuta på o vända. Det blir många vändningar ska tilläggas. 10 km på en timme så farten får ändå godkänt. Så nu har jag berättat och mitt pannben är hårt. När det gäller. Vilken utsikt jag har dessutom. Grymt fint.

Ett annat pannben som är hårt så är det Frida Karlssons. Det är alltid en fröjd att se henne i spåret eller som igår när svenska laget tvålade till det norska i kampen Norge Sverige. Heja Sverige.

Å dessa istappar. Ljusglimtar i vintern. De är så enormt vackra. I eftermiddagssolen mot sjön. Det finns nog inget som är vackrare på vintern.

Ikväll blir det vegetarisk paj. Lök, spenat och parmesan. Det ska vi så gott. Jag känner det på doften.

Ha en fortsatt fin kväll.

A view to a kill