Idag tog vi farväl av Boije Rapp. Begravning i Bodafors kyrka. Det gick bra att sjunga men jag var riktigt nervös. Jag var inte riktigt beredd på att det skulle bli så känslosamt. När allt kommer så nära blir det lite svårt. Nervositeten kan spela rösten ett spratt men tonerna höll sig i schack.

Jag körde genom Bodafors till kyrkan o tårarna kom första gången när jag såg flaggan på halv stång utanför smedjan, Rapps smide. Sedan kom tårarna andra gången när jag såg kistan i kyrkan samt den stora släggan som låg som en klockren dekoration vid alla blommor. Han hade ju varit smed i hela sitt liv. Sedan kom tårarna när jag såg min kusin Björn komma och alla de andra släktingarna.

Tack Herre att du ger mig styrka att få fram toner!
En riktigt fin begravning. Dagens pinsammaste. Det sista jag skulle göra var att plocka en stor fin tulpan från vårt land och ha med mig som handbukett. När jag kom till kyrkan hade jag ingen tulpan med mig. Glömde! Begravningsentreprenören räddade mig och fixade en bukett av kyrkans tulpaner o pärlhyacint. Tack Per Malmkvist!